1. Emmanuelle Charpentier, professor i mikrobiologi & Jennifer Doudna, professor i biokemi.
Mest kända för upptäckten av den så kallade gensaxen Crispr/Cas9. Gensaxen upptäcktes i en bakterie som visade sig ha ett särskilt försvarssystem mot virus som kan användas för att bland annat klippa och klistra i gener.
– De revolutionerade ett helt forskningsfält och lär snart få dela ett Nobelpris i kemi eller kanske medicin, säger Maria Gunther Axelsson, vetenskapsredaktör på Dagens Nyheter.
2. May-Britt Moser, neuropsykolog vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet
Fick Nobelpriset 2014 i medicin för upptäckten av vilka celler i hjärnan som styr vår rumsuppfattning. Det vill säga vilka celler som hjälper oss att bland annat navigera.
– Upptäckten är en viktig pusselbit i förståelsen för hjärnan, men också imponerande forskning, säger Patrik Hadenius, chefredaktör och vd på Forskning & Framsteg.
3. Maria Strömme, forskare i nanoteknik vid Uppsala universitet.
2004 blev hon Sveriges yngsta professor i ett tekniskt område och leder i dag ett forskarteam på 25 personer. Ett av hennes största forskningsprojekt har varit det uppmärksammade algbatteriet, alltså ett miljövänligt batteri baserat på alger.
– Det är både spännande och lovande att man kan styra ett ämnes egenskaper på en så liten skala, säger Camilla Widebeck, producent Vetenskapsradion.
4. Lisa Randall, teoretisk fysiker vid Harvard universitet.
En av världens mest citerade fysiker, vars forskning fokuserar på partikelfysik och kosmologi. När hon inte är på föreläsningsturnéer i världen sitter hon i radio och TV-program. Känd för sina modeller av universums olika dimensioner.
– Hon bidrar till att förmedla vetenskap, bland annat med sina populärvetenskapliga böcker, säger Maria Gunther Axelsson.
5. Lene Vestergaard Hau, fysiker vid Harvards universitet.
Hon gjorde det till synes omöjliga – hon saktade ner ljuset. Från ljusets hastighet till en cykels hastighet. Men inte bara det. Hon lyckades stoppa ljuspulsen, släcka den och sedan återuppliva den på en annan plats.
– Det är fantasieggande experiment och en spännande sak att lyckas med, säger Camilla Widebeck.
Några hedersomnämnanden:
Marica Branchesi, italiensk astrofysiker. Hon var en av nyckelpersonerna bakom ett av de största vetenskapliga genombrotten förra året: när kollisionen mellan två neutronstjärnor kunde studeras för första gången.
Maiken Nedergaard, neurolog vid Köpenhamns universitet. Upptäckte ett kanalsystem i hjärnan som rensar bort skräp.
Jocelyn Bell Burnell, brittisk astrofysiker som upptäckte den första pulsaren, en neutronstjärna som roterar snabbt.
Den här listan har sammanställts av SVTs vetenskapsredaktion med hjälp av några av de mest tongivande vetenskapsjournalisterna i Sverige: Patrick Hadenius, chefredaktör och vd på Forskning & Framsteg, Camilla Widebeck producent Vetenskapsradion, SR, Maria Gunther Axelsson, vetenskapsredaktör på Dagens Nyheter.