Exakt hur många som blir nedstämda är svårt att säga då olika studier ger olika svar.

– Upp till tio procent av befolkningen har så kallad årstidsbunden depression och drabbas då på hösten, vintern eller våren, säger Lisa Ekselius, professor i psykiatri vid Uppsala universitet.

För att bli diagnostiserad med årstidsbunden depression ska man drabbas två år i rad och vid samma tid på året. Symtom som kan visa på depression är bristande intresse för saker man annars tycker om, sömnstörningar och en känsla av hopplöshet.

– Aptiten kan också påverkas, vid en vanlig depression minskar den ofta men vid årstidsbunden depression brukar den tvärtom öka, säger Lisa Ekselius.

Biologisk klocka i otakt

Det finns ett antal olika hypoteser om vad det är som faktiskt orsakar den årstidsbundna depressionen. Den mest sannolika är att den biologiska klockan hamnar i otakt. Man antar att det påverkar balansen av vissa hormoner i kroppen, och på något sätt även humöret.

– Däremot är det ingen hypotes som är bevisad än, säger Lisa Ekselius.

En årstidsbunden depression, säger hon, ser ut som en vanlig depression, med skillnaden att den inträffar vid en speciell tidpunkt.

Om det rör sig om en vecka där ens humör bara inte är på topp eller en faktisk depression kan vara svårt att själv avgöra.

– För att kallas en depression måste symtomen finnas i minst två veckor, och under den tiden göra att man inte kan fungera som vanligt, säger Lisa Ekselius.

Sova och motionera

Fungerar man trots nedstämdheten okej och kan hantera jobb och fritid menar Lisa Ekselius att det kan hjälpa att förbättra sitt livsstilstänk.

– Då kan man tänka på hur man gör för att må bra, få bra sömnvanor, träna och avstå alkohol och andra droger. Få en regelbundenhet i livet, säger Lisa Ekselius.

TT: Och om man har en årstidsbunden depression?

– Då ska man söka hjälp hos sin husläkare. Har det gått så långt att man har tankar på att man inte vill leva längre kan man söka akut hjälp.

Terapi genom ljus har, enligt Lisa Ekselius, inte någon vetenskapligt bevisad effekt då de studier som gjorts haft för dålig kvalitet.