Fossilrester i Marocko visar att den moderna människan kan ha uppstått för 300.000 år sedan. Nu har forskarna Helena Malmström och Hanna Edlund kommit fram till samma sak men genom en analys av uråldrig arvsmassa. Det är viktigt att bära skyddsklädsel när man hanterar gammalt dna. Foto: Philipp Gunz/SVT

Moderna människan äldre än väntat

Uppdaterad
Publicerad

Nu kommer ytterligare stöd för att den moderna människan utvecklades betydligt tidigare än man tidigare trott. Skelettet efter en liten pojke, som levde i nuvarande Sydafrika, har gett Uppsalaforskare beviset.

Det här visar att människosläktet är betydligt äldre än vad som står i historieböckerna. Länge har forskarna trott att den moderna människan uppstod för omkring 200.000 år sedan men flera fynd den senaste tiden pekar mot att hon uppstod för cirka 300.000 år sedan.

I somras kunde man läsa om ett oväntat fynd i Marocko, där forskare hittade benrester efter flera individer. De marockanska fossilfynden har daterats till cirka 315.000 år sedan. Ansiktsformen hos människorna är ganska lik vår egen. Det här är ett av de tidigaste fynden som sedan kom att utvecklas till de människor som lever i dag.

Har gjort på ett annat sätt

Uppsalagenetikernas dröm är att undersöka arvsmassan i benresterna från de här individerna men det är svårt att få fram användbart material från så gammalt material.

I stället har de gjort på ett annat sätt och i dag publiceras studien i tidskriften Science. Analysen, som har letts av Uppsalaforskare i samarbete med kollegor i Sydafrika, bekräftar teorin om att den moderna människan är äldre än man trott.

De har undersökt arvsmassan hos sju människor som levde i nuvarande Sydafrika. Tre av de här individerna var jägare-samlare och levde under stenåldern för tvåtusen år sedan, medan fyra av dem var jordbrukare under järnåldern.

Fick fram mycket dna

Forskarna har genom att extrahera dna från benen lyckats bygga upp ett dna-bibliotek. Helena Malmström, forskare i arkeogenetik vid Uppsala universitet, berättar att skelettet efter en pojke som levde på stenåldern har varit särskilt viktigt i arbetet med att få fram dna.

– Vi var inte säkra på att det var en pojke, även om vi visste att det var ett barn. Vi fick fram ganska mycket dna som vi kunde analysera, säger Helena Malmström.

Det som var intressant med pojken var att hans arvsmassa visade sig vara ganska opåverkad av de folkvandringar som senare kom att ske i Afrika. Det finns uppskattningar på hur ofta mutationer sker i människans arvsmassa per generation och det är genom att räkna antalet mutationer som de har gjort en beräkning bakåt i tiden.

Hitta fler bevis

De vill hitta fler bevis på hur den moderna människan började utvecklas i Afrika och de tror nu alltså att det var för 300.000 år sedan.  

– Det vi tänker nu är att det verkar ha hänt saker på flera ställen i Afrika. Det är något som stöds av fyndet i Marocko. Det var inte så att människan uppstod på en plats och spred sig över hela Afrika, utan det kan ha skett på flera olika platser, säger Helena Malmström.

FAKTA HOMO SAPIENS

Länge ansågs ett fynd som gjordes i Etiopien vara det äldsta av homo sapiens. Skelettdelarna antas vara omkring 190.000 år.

Fossil som hittades i en grotta i Marocko anses nu vara de äldsta exemplar av homo sapiens. De har daterats till en ålder av 315.000 år.

Jämfört med tidigare människoarter är homo sapiens lättare byggd. Mest utmärkande med människan är den avancerade hjärnan.

Källa: NE

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.