Trots att Cheopspyramiden är ett av de äldsta och största monumenten av de alla är det fortfarande oklart hur pyramiden en gång byggdes.
Att undersöka innanmätet kan därför ge forskarna ovärderlig information, men hur tar man reda på hur något ser ut inuti om detta ”något” består av ett myller av 2,3 miljoner stenblock som vardera väger 2,5 ton?
Japanska, egyptiska och franska forskare har nu – för första gången – tagit hjälp av avancerad partikelfysik för att ta reda på vad som döljer sig bakom de till synes ogenomträngliga stenblocken. Och det visar sig att där bakom, snett ovanför ”Konungens kammare”, finns ett minst 30 meter långt hålrum.
Hålrummet är den första större struktur som hittats i Cheopspyramiden sedan 1800-talet.
– Tanken att använda partikelfysik är gammal. En stor fördel med de här metoderna är att de är icke-förstörande, säger Mehdi Tayoubi vid HIP Institute i Paris, Frankrike, vid en presskonferens.
Tio per sekund
Forskarna, som redovisar sina resultat i tidskriften Nature, använde sig av myoner för att hitta hålrummet.
Kosmiska partiklar eller kosmisk strålning är små partiklar som rör sig i universum med hastigheter nära ljusets. När partiklarna, som upptäcktes redan 1912, kolliderar med atmosfären bildas bland annat genomträngande myoner. En människa träffas av ett tiotal myoner varje sekund och de kan till och med observeras långt nere i gruvhål.
Myoner kan alltså tränga igenom sten, men deras banor ser annorlunda ut beroende på om de flyger genom hårda material eller tomma luften, vilket gör det möjligt att särskilja hålrum inuti en i övrigt helt solid formation.
Oklart syfte
För att säkerställa resultaten genomfördes studien med hjälp av olika forskarteam som genomförde tre av varandra oberoende undersökningar som utgick från olika metoder som alla använder sig av myoner.
Resultatet blev detsamma: någonstans ovanför ”det stora galleriet” i Cheopspyramiden finns ett hålrum som är minst 30 meter långt och åtminstone lika brett som galleriet, det vill säga ett par, tre meter brett. Vad syftet med detta hålrum skulle kunna vara, har forskarna ingen aning om.
– Hålrummet har samma struktur som det stora galleriet, men eftersom vi inte vet hur det ser ut vill vi inte kalla det för ett ”rum” eller en ”kammare”, säger Mehdi Tayoubi.
Förutom att fyndet skulle kunna ge ledtrådar till hur pyramiden byggdes visar studien att det går att använda partikelfysik för att få reda på mer om det kulturella världsarvet.
Fakta: Miljoner stenblock
Cheops eller Khufu var en egyptisk kung av fjärde dynastin (cirka 2575–2465 f.Kr.). Den pyramid som byggdes åt honom är 137 meter hög (ursprungligen 146,6 meter) och är – vid foten – 227 meter bred. I färdigt skick beräknas den ha bestått av 2,3 miljoner kalkstens- och granitblock som vardera väger cirka 2,5 ton. Exteriört täcktes pyramiderna i Giza ursprungligen av utjämnad kalkputs som successivt avlägsnats.
Källa: Nationalencyklopedin