Fyndplatsen samt en liten sten med vass egg.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Verktygen som hittats tros bland annat ha använts för att stycka flodhästar. Foto: Oliver, Plummer, Homa Peninsula Paleoanthropology Project

Nästan tre miljoner år gammal verktygslåda hittad i Kenya

Publicerad

Nya arkeologiska fynd visar när människans förfäder började stycka stora djur. Verktygen som användes räknas till ett av förhistoriens största teknologiska genombrott.  

– Det är väldigt grundläggande redskap som vi ju egentligen har än i dag, säger Lars Werdelin, paleontolog. 

Längs Victoriasjöns strand i västra Kenya har arkeologer hittat en uppsättning stenverktyg och djurben som efter analyser visat sig vara 2,6–3 miljoner år gamla. Redskapen är från en kultur som kallas för Oldowan, döpt efter Olduvaiklyftan i Tanzania där redskap av den här typen för första gången påträffades av arkeologer.

De nu upptäckta verktygen var av tre olika slag: ett för att krossa saker, ett för att skrapa av saker och ett för att skära med.

– Det är den första redskapskulturen där man har tagit en sten och sedan slagit av en bit för att göra en vass egg, säger Lars Werdelin, paleontolog och professor vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Teknologiskt genombrott

Verktyg gick från att vara något man använde för att krossa saker, till att modifieras och göra det möjligt för våra förhistoriska människosläktingar att skära kött och växter.

Den utvecklingen räknas till ett av förhistoriens största teknologiska genombrott, och Oldowan-redskapstypen kom att vara helt dominerande i nästan en miljon år.

Flodhästar blev nya offer

Intill verktygen hittade forskarna även fossiler och ben från en lång rad djur, däribland flodhästar.

Genom analyser av verktygen har man hittat små partiklar som tyder på att man styckat flodhästar. Även synliga skador på flodhästbenen indikerar att de utsatts för våld med liknande verktyg.

Fynden som hittats vid utgrävningen kan ge oss ökad förståelse för våra förhistoriska människosläktingar, menar Lars Werdelin.

– Studiet av människans utveckling är som ett 10 000-bitarspussel där vi än så länge har ungefär 50 bitar. Men varje liten bit, som den här, är ju viktig för den totala förståelsen av vår tidiga utveckling.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.