• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Neandertalarna är kända för sina skarpa ansiktsdrag. Foto: Martin Meissner/AP Photo

Neandertalarnas stora näsor hjälpte i kylan

Uppdaterad
Publicerad

Neandertalarna, våra kusiner från förr, var kortare i längd och starkare. Dessutom hade de väldigt distinkta ansiktsdrag. Nu visar forskning att deras näsor kanske var bättre än våra.

De hade kraftig muskulatur, buskiga ögonbryn, stora näsor och ett grovt käkparti – så tror vi att neandertalarna såg ut. Men forskare har länge frågat sig detta: har de distinkta ansiktsdragen haft något evolutionärt syfte?

Nu kanske paleontologer och biologer har kommit fram till svaret på denna fråga. Neandertalarnas kraftiga käkben gav inte ett starkare bett som det har teoretiserats om – men deras näsor kan ha varit speciellt utformade för att klara av kallare klimat.

Många skallar

För att undersöka den evolutionära funktionen hos neandertalarnas ansiktsdrag jämförde forskarna fossil från tre olika människoarter. Med hjälp av 3D-teknik och speciella datorprogram kunde de enkelt se vilka anatomiska skillnader skallarna hade.

Sammanlagt användes elva skallben från moderna människor, tre från neandertalare och en skalle från den förhistoriska människan, Homo heidelbergensis.

Inte starkare bett...

Det första forskarna kunde konstatera utifrån de nya modellerna var att neandertalarnas stora käkar inte gav ett starkare bett.

”Faktiskt har moderna människor ett bättre bett än dem. Vi behöver inte använda lika stor muskelstyrka för att åstadkomma ett lika starkt bett,” förklarar Stephen Wroe, professor i zoologi och ledaren bakom studien, i ett uttalande.

... men effektiva näsor

Däremot kan modellerna peka på att neandertalarnas näsor, eller mer specifikt näshålan, var anpassade till att omvandla stora mängder kall och torr luft. Och kanske var de dubbelt så bra på att andas än vad vi är, säger Stephen Wroe.

”Troligtvis kunde neandertalarna andas in mer syre genom näsan innan de blev tillräckligt andfådda för att börja andas genom munnen, något som är mer energieffektivt,” fortsätter han.

Bättre än moderna människor

Love Dalén, professor i evolutionär genetik vid Naturhistoriska riksmuseet, har läst studien och tycker att den är väldigt spännande – framförallt användningen av modern teknologi.

”Neandertalarna verkar ha varit anpassade till ett kallt klimat. Och gällande förmågan att andas på ett energieffektivt sätt var de definitivt bättre anpassade till Europas klimat än vad moderna människor är,” säger han.

Referens: Proceedings of the Royal Society B.

Neandertalarna dog ut, medan homo sapiens överlevde. Vad gjorde dem sårbara och oss till överlevare? Se Vetenskapens värld på SVTPlay. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.