Forskning med att 3D-bioprinta vävnader och till och med organ för transplantation är ett växande forskningsområde. Men en stötesten har varit att få igång blodcirkulationen. För utan blodtillförsel får vävnaden ingen syre eller näring och dör. Nu har forskare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset för första gången gjort det möjligt.

3D-bioprinta fettvävnad 

Forskare har nu använt fettvävnad från en fettsugning på en människa. Vävnaden blandades med biologiskt bläck, även kallat biobläck, som är det bläck man använder i en 3D-bioprinter. 

– Det är häpnadsväckande att vi nu kan se mänskliga blodkärl spontant bildas inne i konstgjorda fettbitar och att blodkärlen hittar till varandra, säger Lars Kölby, plastikkirurg vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 

Lars Kölby är själv forskare och medförfattare till studien om blodcirkulationen i 3D-bioprintad vävnad, publicerad i Bioprinting.

Samma egenskaper 

Forskarna opererade in de konstgjorda bitarna av fettvävnad inuti möss som sen fotograferades med magnetkamera för att se hur fettbitarna reagerade i djurens kroppar.

–  Vi såg mössens blod rinna igenom de mänskliga blodkärlen som bildats i de 3D-bioprintade fettvävnaderna. Och fettet levde när vi sen plockade ut det, säger Lars Kölby. 

Men var kom blodkärlen ifrån? Fettvävnad från en människa består bland annat av fettceller och blodkärl. När forskarna blandade fettvävnaden med biobläck och printade smeten, printades också de celler och blodkärl som naturligt fanns i vävnaden. De konstgjorda mänskliga blodkärlen som bildats inne i mössen fungerade precis som naturliga blodkärl gör – de bildas på egen hand, bygger nät och ansluter till kroppens övriga blodkärl. 

–  Det här är ett mirakel eftersom alla egenskaper ett blodkärl naturligt har, hade blodkärlen som bildats i det 3D-bioprintade fettet. Någon mer förklaring än det har vi inte, säger Lars Kölby.

Viktigt för framtiden

Nu vill forskarna prova att printa större bitar fettvävnad och på sikt ersätta till exempel silikonproteser, rekonstruera sår och laga defekter på bröstkorgen efter cancerkirurgi.

– Jag tror att den här tekniken kan användas på människor inom några år, säger Lars Kölby.

Men mer behöver göras innan det blir verklighet.

– Först måste vi få fram ett godkänt biobläck som kan användas i människor. Det ska vara rent och inte orsaka någon inflammation, säger han. 

Dessutom behöver forskarna först prova metoden på ett djur som liknar människan mer. Till exempel på en gris. 

Lovande metod

Anthony Atala på Wake Forest Institute for Regenerative Medicine och framstående forskare inom 3D-printning tycker att framtiden för tekniken är lovande.    

– Exaktheten av 3D-printning gör det till en lovande metod för framtida transplantationer av kroppens komplexa vävnader och organ, säger Anthony Atala.