Att gå på mammografi eller själv känna efter knölar i bröstet är sätt att upptäcka bröstcancer. Problemet är att när undersökningen görs har cancern redan fått fäste och hotar livet.
Nu har forskare i Uppsala i ett stort internationellt samarbete hittat ett sätt att betydligt tidigare upptäcka cancer. De har upptäckt att unika ”flaggor” på celler även i bröstvävnad som ser frisk ut, kan vara ett tecken på cancer. Det banbrytande fyndet kan ersätta mammografi och leda till betydligt bättre diagnostik.
– Det öppnar för nya möjligheter att ta fram diagnostikmetoder som kan identifiera kvinnor med risk för att utveckla bröstcancer, långt innan tumören bildas och innan den kan upptäckas vid till exempel mammografi, skriver Jan Dumanski författare till studien och professor vid Uppsala universitet.
Celler flaggar för cancer
I den aktuella studien som publiceras i tidskriften Genome research undersökte forskarna vävnadsbitar från delar av bröst som läkarna trodde var friska. Bitarna togs under operation och plockades långt ifrån platsen där själva tumören satt. När forskarna tittade på bitarna i mikroskop såg vävnaden helt normal ut. När forskarna istället analyserade DNA såg de genetiska förändringar i en rad kända cancergener.
Det visade sig alltså att även till synes frisk vävnad hade genetiska förändringar som kan leda till cancer.
– Vad som händer idag är att kirurger oftast bara tar den del av bröstet som har tumören. Det är bröstbevarande operationer. Om jag var kvinna och hade fått diagnosen ”bröstcancer” skulle jag aldrig göra en sådan operation där delar av bröstet bevaras eftersom man inte vet hur många celler som kan bära på cancer-specifika genetiska förändringar lämnas kvar efter operationen, säger Jan Dumanski.
De celler som bär på de genetiska förändringarna har specifika proteiner på sina celler. Dessa proteiner kan liknas vid flaggor och som tidigt skulle kunna användas som en markör för icke-ärftlig bröstcancer.
Framtida diagnostik- men först måste metoden utvecklas
Tillskillnad från ärftlig bröstcancer där man tidigt kan analysera en rad kända gener för att förutspå risken, finns det för den bröstcancer som uppstår spontant ingen känd metod som kan förutse risken att drabbas senare i livet. Den metod som nu upptäckts av forskarna ger därför helt nya förutsättningar för att tidigt förutspå icke-ärftlig cancer.
Men än så länge medför tekniken att vävnad måste tas från kvinnans bröst. Ett ingrepp som inte är trevligt för kvinnan och som inte är lämpligt för vanlig provtagning eller diagnostik. Forskarna menar därför att tekniken måste utvecklas innan den kan börja användas i vården. Jan Dumanski är hoppfull att metoden kommer att kunna användas i framtiden.
– Vi tror att det på sikt kan ersätta mammografi som har låg känslighet att upptäcka cancer. Tillsammans med moderna avbildningstekniker, som till exempel en PET-kamera, som gör det möjligt att se vilka celler som har förändringarna skulle tekniken kunna användas som screening. Men det kräver mer forskning, säger Jan Dumanski.