• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Det märks mer när vi ljuger än vi tror. Foto: Storyblocks & Pexels

Ny studie: Så talar du trovärdigt

Uppdaterad
Publicerad

Hur vi använder rösten avgör om den som lyssnar tror på det vi säger eller inte. Det konstaterar forskare i en ny studie om hur olika melodier i språket uppfattas.

När vi lyssnar till någon som pratar gör vi omedvetet tolkningar av det vi hör. Vad säger personen? Hur säger den det? Varför berättar den det? Det är viktigt för oss att kunna bedöma om det som sägs är trovärdigt eller inte. 

Forskare från The French National Centre for Scientific Research, CNRS, har i en ny studie kommit fram till vilka faktorer som spelar roll om vi vill uppfattas som pålitliga och självsäkra talare. Studien publicerades i Nature Communications.  

Flera faktorer spelar in 

Forskarna genomförde flera experiment med påhittade ord som uttalades med olika tonhöjd, ljudstyrka och varaktighet. Sedan lät de testdeltagarna avgöra vilken kombination som låter mest ärlig och självsäker, eller tvärtom oärlig och osäker. 

Forskarna såg att talaren kan uppfattas som oärlig om den betonar orden på ett onaturligt sätt. Att börja prata med låg intensitet och sedan bli allt mer intensiv i uttalet bidrog även det till att lyssnaren uppfattade det mindre trovärdigt. 

Ärlighet varar längst 

Otto Fischer är professor i retorik vid Uppsala universitet och har läst studien.  

– Människor tycker att det är obehagligt att ljuga och den här studien visar att när vi ljuger så märks det, säger han. 

Forskarna drar i studien slutsatsen att en talare uppfattas som mest pålitlig och självsäker om den pratar snabbt med mest intensitet i mitten av orden. En trovärdig talare växlar i tonhöjd på ett naturligt sätt och rundar av ett ord med mörkare röst.  

– Ju mer man har på fötterna desto mer trovärdig uppfattas man. Det bästa är att vara ärlig, säger Otto Fischer.  

Spela klippet för att höra utdrag direkt från forskningsexperimentet.  

Vad betyder ljudbegreppen?

Tonhöjd: Tonhöjden syftar till hur mörkt eller ljust man pratar. Pratar man mörkare sänker man tonhöjden och pratar man ljusare höjs den.  

Ljudstyrka: Ljudstyrka handlar helt enkelt om hur högt ett ljud låter. När man skriker höjs ljudstyrkan, vid viskning sänks den.  

Intonation: Intonation är hur man väljer att betona ett ord. Intonation används exempelvis för att lyssnaren ska veta om det man säger är en fråga eller ett påstående.  

(Källa, Nationalencyklopedin)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.