– Vi kommer att ha stor nytta av detta. Vi fördjupar våra kunskaper om hur vår hjärna fungerar, och hur generna påverkar hjärnan. Det kommer bland annat att ha betydelse för förståelsen av olika demenssjukdomar, säger Patrik Magnusson, forskare vid Karolinska institutet i Solna, och en av forskarna bakom studien.
Totalt har 30 forskare från Sverige, Nederländerna, Storbritannien och USA bidragit till resultaten som publiceras i Nature Genetics.
Intelligenstester
Analysen omfattar 78 308 personer, vilket gör den till en av de mest omfattande i sitt slag. Alla åldrar är representerade.
– Merparten har testats med erkända intelligenstester, säger Magnusson.
Personernas arvsmassa har sedan granskats för att hitta gener som är kopplade till den mentala förmågan. Dels kunde man bekräfta att 12 gener som upptäckts tidigare verkligen är associerade med intelligens. Viktigast är dock de 40 nya generna som tidigare inte varit kända.
Uttrycks i hjärnan
De aktuella generna styr vissa cellers utveckling, och är i huvudsak kopplade till hjärnans utveckling. Vissa varianter av dessa gener ger högre mental förmåga, andra lägre förmåga.
Sedan tidigare är det välkänt att en mycket stor andel, cirka 54 procent, av intelligensen, är medfödd.
I studien har man också tittat på om det finns samband mellan olika psykiska sjukdomstillstånd och den mentala förmågan. Det visade sig att så var fallet. En negativ koppling finns till alzheimer, olika depressioner, adhd och schizofreni. Ett positivt samband fanns å andra sidan mellan hög utbildningsnivå och högre intelligens.
– Fast det statistiska sambandet på den här punkten är inte så starkt. Det rör sig om små skillnader, säger Magnusson.
Fakta: Intelligens
Intelligens är i dagligt tal detsamma som förstånd, skarpsinne, begåvning eller tankeförmåga.
Ofta har man för att definiera begreppet högre intelligens betonat abstrakt tänkande, relationstänkande, lärande, anpassning till nya situationer och effektivt utnyttjande av erfarenhet. Någon enighet om definition har dock inte uppnåtts.
Intelligenstester har sedan länge utnyttjats för att fastställa högre eller lägre tankeförmåga. Många forskare hävdar att arvs- och miljöfaktorer spelar ungefär lika stor roll för uppkomsten av de individuella skillnaderna.
Källa: NE