Ända sedan den första jordbävningen i april har forskare från Nepal, USA och Kina ägnat dag och natt åt att studera satellitbilder av bergen i Himalaya. Oron gäller inte minst de stora glaciärsjöar som bildats av smältvatten.
– Vi kan få en serie av naturkatastrofer staplade på varandra, säger naturgeografen Mats Eriksson vid Stockholm International Water Institute, SIWI.
Jordskred till följd av jordbävningarna får enorma konsekvenser i det fattiga landet. Det hittills värsta jordskredet inträffade i samband med skalvet i april, när så gott som alla hus i byn Langtang förstördes, och hundratals människor dog.
Jordskred med snö och is
– Vi fick ju ett otroligt skred som utraderade hela Langtangs by och där var det förmodligen jord och sten blandat med snö och is som gav en flytande jordskredsmassa som täckte hela den här byn, säger Mats Eriksson.
Många skred och laviner utlöstes direkt i samband med skalven – men forskarna ser oroande tecken på att det kan inträffa nya katastrofer längre fram.
– Ja med största säkerhet nu när monsunsäsongen sätter igång så är det säkert sluttningar som har skakats om och blivit instabila. Och därmed nu tillsätter man en ny stressfaktor i form av nederbörd.
Satellitbilderna visar också att skreden på flera platser har blockerat de floder som flyter nere i dalarna.
Flodvågor från sjöar
– Det innebär att man får en naturlig fördämning av floden, att man dämmer upp en sjö bakom jordskredsmassorna och den sjön kommer att växa sig större och större tills dess att den bryter vid något tillfälle. Och när den bryter igenom kan man får en kraftig katastroftömning av den här sjön, och en flodvåg som transporteras utmed dalen och skapar ytterligare förstörelse, så man får en serie av naturkatastrofer staplade på varandra.
Här har bilderna från rymden har blivit ett viktigt instrument för att varna om hotande katastrofer.
– Jag har sett minst fem platser där man har sjöar som har dämts upp bakom rasmassor och man måste i princip utrymma byarna som ligger i vägen när den här katastroftappningen kommer förr eller senare, säger Mats Eriksson.
Smältvattensjöar har också börjat växta fram nedanför de krympande glaciärerna, både i Nepal och Kina.
– De sjöarna ligger ju också uppdämde bakom en mer eller mindre instabil moränrygg som kan brista förr vid något tillfälle. Och om vi nu lägger på en jordbävning så kan det dels rasera moränryggen – dels ge ett jordskred som går ned i sjön och skapar flodvågor som sedan sköljer över moränryggen och initierar en katastroftappning av sjön. Det här är definitivt ett riskmoment. Det finns ett tjugotal sådana här sjöar som är utpekade som potentiellt farliga, säger Mats Eriksson.
Han menar att man nu bör gräva kanaler som släpper på trycket från glaciärsjöarna. Problemet är bara att få fram dessa stora maskiner i det svårtillgängliga områdena. Dessutom används de flesta sådana maskiner nu till att röja upp efter jordbävningarna.
Felbyggda hus bakom skadorna
För skadorna på landets byggnader är enorma i de berörda områdena.
– När vi kom dit insåg vi snabbt att ungefär 90 procent av byggnaderna var förstörda, säger Christian di Schiena från svenska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), nyss hemkommen från Nepal.
Han har på FN:s uppdrag kartlagt situationen för byggnader i olika delar av landet.
Att förödelsen blivit så stor beror inte bara på jordbävningen i sig utan också på stadsplaneringen. Hus som byggs i tegel är de hus som rasar allra lättast. Men Tegel är också det billigaste byggmaterialet, och därför det vanligaste byggmaterialet i Nepal.
Kontrasten är total om man jämför med ett rikt jordbävningsland som Japan, där staten tvingar alla husbyggen att vara helt jordbävningssäkra. Många hus står till och med på fjädrande gummikuddar som absorberar jordskalv. Annorlunda stadsplanering och husbyggande skulle kunna hjälpa fattigare länder på ett dramatiskt sätt inför framtidens jordbävningar, menar konstruktionsforskare.
Mer om katastrofen i Nepal och forskarnas analys av situationen i Vetenskapens värld SVT2 klockan 20.00 25 maj.