Folkhälsomyndigheten följer kontinuerligt den psykiska folkhälsan under pandemin. Flera internationella studier som Folkhälsomyndigheten har sammanställt i en rapport visar att den psykiska ohälsan har ökat både i Sverige och utomlands.
– I början av pandemin under 2020 såg man inga tydliga tecken på ökad psykisk ohälsa hos befolkningen som helhet, men om man jämför november med maj så är det en högre andel som uppger psykiska besvär i november, säger Grethe Fochsen, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Unga är extra utsatta
De psykiska besvären under pandemin verkar skilja sig åt i olika grupper. En av grupperna som under senare tid sticker ut är unga vuxna. Folkhälsomyndighetens Grethe Fochsen vill också särskilt lyfta fram studenter som extra utsatta. De lever i en tid av byten som till exempel flytt och nya vänner.
– Det är en grupp som i vanliga fall har en högre förekomst av psykiska besvär jämfört med jämnåriga och övriga befolkningen. Under pandemin har deras psykiska hälsa försämrats ytterligare, säger Grethe Fochsen.
Restriktioner påverkar även de unga
Utöver de studier som ingår i Folkhälsomyndighetens sammanställning så finns det också flera mindre internationella studier och en lite större svensk studie på området. Även om osäkerheter finns i många av studierna så indikerar de också att unga verkar må sämre psykiskt än andra grupper i samhället under pandemin.
Den svenska studien är publicerad i European Psychiatry och har letts av Karin Brocki, professor i psykologi vid Uppsala universitet. Forskarna har där jämfört de nivåer av psykisk ohälsa som de kom fram till jämfört med nivåer av psykisk ohälsa i befintliga studier som utfördes före pandemin.
Drygt 1000 personer svarade och resultaten visar att den mest utsatta gruppen var unga vuxna mellan 18 och 30 år. Det bör dock noteras att 73 procent av de svarande var kvinnor, vilket har varit genomgående i flera studier.
– Vi såg i våra resultat att det var de yngsta mellan 20 till 30 år som verkade må sämst, det var ett förvånande resultat för oss eftersom det är de äldsta som har haft de hårdaste restriktionerna och generellt har mer fysiska svårigheter, säger Karin Brocki.
Planer för framtiden sätts på paus
En mindre studie, publicerad i Proceedings of the National Academy of Science, visar att det i juni var över 60 procent i åldersgruppen 18-24 år som var deprimerade eller oroliga.
En fjärdedel hade under juni 2020 funderat på självmord de senaste månaderna. Ökningen av depressioner skedde i samband med att restriktioner i form av stängda skolor, social distans och att stanna hemma infördes.
– Det handlar nog inte bara om restriktioner. De unga planerar sin framtid. Unga som inte har en etablerad tillvaro, inget jobb, ingen egen familj och är mer beroende av sina vänner är mer utsatta, säger Karin Brocki.
Samtidigt menar Jonathan Cedernaes, sömnforskare vid Uppsala universitet och Northwestern University, Chicago, att det kan finnas fler förklaringar till resultaten i studien som är publicerad i Proceedings of the National Academy of Science.
– Resultaten är från innan pandemin och under våren 2020. Det var i starten av pandemin och mycket hände då, men det är ändå en indikation på något som fler nu kommer fram till, att unga drabbas hårdare under pandemin, säger han.
Se mer om hur pandemin påverkar samhället i Vetenskapens värld – Coronakampens pris, måndagen den 1 mars klockan 20.00 i SVT2 eller på SVT Play från den 28 februari.
Råd för att hantera stress och oro
Folkhälsomyndigheten har tagit fram råd för välmående i en ovanlig tid. De går att hitta här. De handlar bland annat om att vara utomhus och röra på sig varje dag, hålla kontakten med de du inte kan träffa och upprätthålla rutiner.