Emmanuelle Charpentier och hennes samarbetspartner Jennifer Doudna är några av de allra hetaste nobelpris-kandidaterna just nu. De har redan fått flera stora pris, bland annat Breakthrough prize 2015. Det är många som vill belöna dem för upptäckten av Crispr-Cas9 som har revolutionerat gentekniken. Men det är en helt annan forskare, nämligen Feng Zhang vid Broad Institute i Boston, som har fått patent för upptäckten.  

Feng Zhang är också en av de allra främsta forskarna inom Crispr-Cas9 och hans forskargrupp var den första som lyckades genmodifiera flercelliga organismer med den nya tekniken. Men att den bedriften ska vara tillräcklig för att få patent på själva tekniken Crispr-Cas9 anser inte Charpentier och Doudna som har överklagat patentet.  

Nu ska det avgöras 

För drygt en vecka sedan, den 9 mars, inleddes förhandlingarna vid Amerikanska Patentverket, (US Patent and Trademark Office, USPTO) som ska avgöra vem som är den rättmätige innehavaren av patentet för själva upptäckten. Det är stora pengar som står på spel, och bedömare tror att det kommer ta flera år innan saken avgörs. Bakom Jennifer Doudna står Berkeley University på västkusten och bakom Feng Zhang står Broad Institute, en akademisk institution som är grundat av topp-universiteten MIT och Harvard, på östkusten.

Det är ovanligt att akademiska institutioner engagerar sig så starkt i en patentstrid som de gör i den här Crispr-Cas9 konflikten 

– Det här verkar bli en mycket bittrare konflikt än vad jag någonsin har hört talas om tidigare, säger Arti Rai som är professor i juridik vid Duke University till tidskriften Nature.  

Emmanuelle Charpentier var gästprofessor vid Umeå universitet när hon tillsammans med Jennifer Doudna, Berkeley University, upptäckte en helt ny metod för att effektivt kunna klistra och klippa i arvsmassan i vilken livsform som helst. På sommaren 2012 publicerade de sina resultat i tidskriften Science. Charpentier och Doudna var också först med att skicka in en patentansökan.  Först ett halvår senare lämnade Feng Zhang in sin ansökan.  Han betalade för att få en snabb handläggning, och fick igenom sitt patent innan Charpentiers och Doudnas ansökan hade hunnits avhandlas. 

Vem var först?  

USA är det enda land där det har varit möjligt att få ett patent godkänt utan att vara den första som skickar in en patentansökan. Principen har varit att det är den som allra först har gjort uppfinningen som ska tilldelas patentet, och det är upptill den sökande att bevisa det. I resten av världen tillämpas principen att det är den som först lämnar in sitt patent som har rätten till patentet. USA övergick till det här systemet 2013, men eftersom patentansökningar för Crispr-Cas9 lämnades in 2012 är det de gamla reglerna som gäller.  

Bota svåra sjukdomar   

 Crispr-Cas9 tekniken har kallats för årtiondets största upptäckt och en del kallar det till och med århundradets upptäckt. Tekniken har gjort det mycket enklare att bota svåra genetiska sjukdomar, utrota skadedjur, genmodifiera växter och det pågår också försök med att genmodifiera grisar så att de kan bli lämpliga organdonatorer till oss människor, för att bara nämna några exempel. Den som innehar det här patentet kan se fram emot stora summor pengar när tillämpningarna börjar bli kommersiella.  Feng Zhang, Jennifer Doudna och Emmanuelle Charpentier har grundat egna biotech-företag där riskkapitalister redan har investerat flera miljarder kronor sammanlagt.  

Så det är många som hoppas få ta del av vinsterna från patentet för Crispr-Cas9 tekniken och som nu väntar på det amerikanska patentverkets beslut.  

Se mer om Crispr-Cas9 i Vetenskapens Värld i kväll, 20.00, SVT2.