Forskare från USA har gjort den kanske hittills grundligaste uträkningen av hur mycket plast vi människor faktiskt släpper ut i haven – och sifforna kan vara svåra att smälta.

– Om vi inte ändrar vårt beteende och stoppar utvecklingen kommer vi inte nå vår utsläppspik förrän år 2100, säger Jenna Jambeck, en av studiens medförfattare och forskare vid University of Georgia.

Ökat med 620 procent

Ända sedan plasten började användas i kommersiell tillverkning på 1930 och 40-talet har den blivit allt mer populär, och idag kan man nästan inte hitta en enda produkt som inte innehåller eller är förpackad i plast. Och ökningen ser inte ut att stanna. 2012 producerades 288 miljoner ton plast, en ökning med 620 procent sedan 1975. 

Trots att många tidigare studier har uppmärksammat plast i haven har man inte vetat hur mycket som årligen släpps ut. Forskarna har nu mätt avfallsproduktionen i 192 kustnära länder och kommit fram till att de gemensamt producerade cirka 275 miljoner ton plastavfall år 2010. Av detta var det mellan 5 och 13 miljoner ton som till slut hamnade i havet, och den siffran väntas nu tiofaldigas till år 2025 om inget görs för att hindra utvecklingen.

Stor skillnad mellan länder

De stora utsläppen kommer till väldigt liten del från vanlig nedskräpning, bara runt 2 procent. Problemet ligger i dålig avfallshantering, speciellt i utvecklingsländer. I rapporten har man listat de 20 värsta bovarna där Kina kommer på första plats. 16 av de 20 länderna är medelinkomstländer med hög beräknad ekonomisk tillväxt.

– I takt med flera länders snabba ekonomiska tillväxt räknar man med att även mängden sopor kommer öka lika snabbt. Däremot kan ländernas avfallshantering ha svårt att hänga med, och det kommer leda till ännu mer plast i haven, säger Kerstin Magnusson, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

Tar 100 år att brytas ner

Den stora plastkonsumtionen och mängden plastavfall som hamnar i världshaven påverkar både människor och djur. Stora plastbitar påverkar till stor del däggdjur och fåglar som lever i haven då de fastnar i plasten eller äter den och förstör sina matsmältningsorgan. Men förutom den uppenbara skadan finns det också den vi inte kan se. Plast tar otroligt lång tid att brytas ner, upp till 100 år. Istället löses den upp i mikroskopiska mikropartiklar som tas upp som föda av alla djur som lever i havet.

– Vi vet inte riktigt vilken påverkan det har, det behövs göras fler studier. Men dessa plastpartiklar återfinns i många organismer och har stor potentiell påverkan på ekosystem. De är också mycket svåra att spåra till sin källa och att få bort från vattnet, säger Martin Hassellöv, marin kemist och professor vid Göteborgs Universitet.

Måste ändra vanor

Den beräknade tiodubbla ökningen av plastavfallet inom det närmsta decenniet kommer kräva stora ansträngningar från både utvecklingsländer och industriländer för att hindra. Utvecklingsländer måste komma på ett sätt att hantera sitt avfall mer effektivt och vi i rika delar av världen måste sluta konsumera så mycket plast som vi gör.

– Vi måste ta ansvar för vår konsumtion, speciellt när det gäller så kallad ”single use”, alltså sådant som plastpåsar och förpackningsplast. Plast är ett superbra material, men slösaktigt, meningslöst användande måste upphöra. Konsumenter är det starkaste påtryckningsmedlet och vi måste sätta tryck på förpackningsindustrin, säger Kerstin Magnusson.

Studien publiceras i veckans nummer av tidskriften Science.