• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Foto: Göteborgs universitet/Karen Assmann

Rekordvarmt havsvatten i Antarktis oroar forskare

Uppdaterad
Publicerad

Ett internationellt forskarteam har upptäckt områden i Antarktis där havsvattnet är varmare än tidigare mätningar visat. Något som kan påverka den globala havsnivåhöjningen.

Forskarteamet harde senaste månaderna varit på plats i Antarktis med isbrytaren Araon för att förbereda en omfattande polarexpedition för att kartlägga jättelika isgrottor och varma havsströmmarunder glaciärer.

Vid mynningen av en glaciärgrotta vid Amundsenhavet sydost om Nya Zeeland, mätteforskarna temperaturen på havsvattnet, och upptäckte då att det var 1,6 grader Celsius.

– Vi blev lite chockade. Ingen harhittills känt till att vattnet i den här havsströmmen är så varmt.Det är varmare än några tidigare mätningar visat från den antarktiska kontinentalsockeln, säger Anna Wåhlin, professorpå institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet,som är en av forskarna som varit på plats vid Amundsenhavet.

– Närvattnet är så varmt så smälter isen snabbt, den gröps ur underifrån. Såvi tror inte att det finns någon is kvar djupare ner i det härområdet.

Undersöker hur snabbt isen smälter

Forskarteamet har nu satt ut radarmätare på platsen, föratt undersöka om hur snabbt isen smälter när det ständigt kommer ikontakt med denna varma ström av havsvatten. De planerar även attåterkomma inom två år med en obemannad u-båt för att undersöka hur det ser ut djupare nerunder havsytan.

– Problemet medAntarktis är att vi fortfarande vet så lite. Området där vi gjordedessa temperaturmätningar är nästan helt outforskat, men eftersomhavstemperaturen där visade sig vara varmare än man tidigare trott,kan det vara så även i andra områden, säger Anna Wåhlin.

Det ärjust brist på kunskap som forskarna kämpar med när det handlar omAntarktis. Forskarna vet fortfarande inte så mycket om dennakontinent som täcks av enorma ismassor.

Antarktis is kan höja havsnivån

Samtidigt är det viktigt att kunna ställarealistiska framtidsprognoser eftersom Antarktis anses vara den viktigastefaktorn när det handlar om havsnivåhöjningar orsakade av klimatförändringarna.

Det beror på att de gigantiska mängder is som ligger på land kan få storakonsekvenser för havsvolymen om de börjar smälta vid stigande luft-och havstemperaturer.

Detta är den stora skillnaden jämfört medArktis där den största delen av isen redan ligger och flyter ihavet, och alltså inte att får samma påverkan på havsvolymen vid enavsmältning.

Tidskriften Nature publicerar nu en ny modell som tarmed fler faktorer än tidigare för att kunna ställa en realistisk prognos.Forskarna har utgått från hur stor del av havsnivåhöjningarna vidtidigare varma perioder i historien som orsakats av issmältningfrån Antarktis.

Jämför med tidigare varma perioder

Enligt den här modellen kommer issmältning frånAntarktis bidra med en meter till den globala havsnivåhöjningenfram till år 2100, och mer än 15 meter fram till år 2500, omutsläppen av växthusgaser fortsätter att öka i samma takt som idag:

– Den här modellen är ett stort steg framåt, i och med att denbättre överensstämmer med avsmältning som skett tidigare ihistorien, under perioder då vi vet att vattenståndet var myckethögre än i dag, säger Anna Wåhlin, och fortsätter:

– Men vi behövermer forskning i Antarktis. Problemet är att det är dyrt och svårtatt ta sig dit, och det krävs mätningar över en lång tid för attverkligen kunna se hur snabba förändringarna är.

Läs mer:

R. DeConto and D Pollard,. Contribution of Antarctica to past and futuresea-level rise,. Nature 2016-03-30, doi:10.1038/nature17145

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.