Sedan penicillinet upptäcktes år 1928 har antibiotika varit ett framgångsrikt sätt att ta kål på de bakterier i vår kropp som gör oss illa.

Men ju mer antibiotika vi har använt, desto bättre har bakterierna blivit på att bli immuna mot dessa läkemedel: så kallad antibiotikaresistens.

Samtidigt har vi börjat resa allt mer, vilket lett till att bakterier med antibiotikaresistens lättare och lättare kunnat spridas runtom i världen och försvårat behandling av bakterieinfektioner.

Europiska smittskyddsmyndigheten beräknar att det dör uppemot 25.000 personer på grund av resistenta bakterier, bara i Europa.

Tolerans före resistens

Men nu har ett israeliskt forskarlag för första gången visat att bakterier som utvecklar resistens mot antibiotika, alltid utvecklar något som kallas för tolerans innan de blir resistenta.

Eftersom de toleranta bakterierna inte kan dö av antibiotika, ökar detta risken att deras arvsmassa förändras så att de blir resistenta.

– Det här öppnar upp ett helt nytt sätt att tänka när det kommer till hur vi ska kunna angripa bakterier i framtiden. Här i Lund har vi arbetat i flera år med att hitta nya strategier att komma åt både känsliga och antibiotikaresistenta bakterier, och att angripa den tolerans som uppstår hos bakterier under antibiotikabehandling skulle kunna vara ett sådant sätt, säger Anders Håkansson, professor i experimentell infektionsmedicin vid Lunds universitet.

Resistensen ökar med tiden

Två saker har varit klara ända sedan 50-talet när det kommer till hur bakterier reagerar på antibiotika: ju snabbare bakterier växer desto känsligare är de för antibiotika och ju längre bakterierna finns i kroppen och orsakar infektion, desto mindre effektivt blir antibiotika.

Till slut kan mutationer uppstå hos bakterierna som gör att de helt enkelt blir resistenta mot läkemedel med antibiotika.

Men redan för 10 år sedan kunde forskare se att det händer en hel del annat med bakterierna innan det blir resistenta.

En del blir ihärdiga...

För det första tycks en del av dem slå av takten i sin ämnesomsättning, och bli mindre aktiva. Dessa bakterier skulle kunna sägas vara ihärdiga. Deras arvsmassa har inte förändrats, men eftersom antibiotika endast kan attackera aktiva celler, så klarar dessa bakterier sig bättre.

När de börjar växa igen, blir de återigen ett lätt byte för antibiotikan.

...andra blir toleranta

En del andra bakterier tycks snarare bli toleranta. Dessa har förändrat sin arvsmassa så att de helt och hållet har stängt av eller saktat ner sin metabolism och tillväxt, och antibiotikan blir därför verkningslös mot dessa.

Förändringarna i arvsmassan som leder till tolerans gör dem dock inte resistenta mot antibiotika, men krävs för att ytterligare förändringar ska kunna hopa sig och leda till antibiotikaresistens.

”Kan angripas på två fronter”

Skulle man hitta läkemedel som kan angripa bakterierna innan de blir toleranta, eller medan de är toleranta, skulle det kunna få stora effekter inom infektionsmedicin, enligt Anders Håkansson.

– Bakterierna kan då angripas på två fronter, och läkemedel mot bakterietolerans skulle kunna kombineras med antibiotika. Det skulle i så fall leda kunna leda till bättre behandling tillsammans med de antibiotika vi redan har idag, och risken för att ny resistens utvecklas skulle minska. Världshälsoorganisationen gick redan 2014 ut och sa att vi riskerar att kastas tillbaka till början av 1900-talet rent medicinskt om vi inte hittar ett sätt att komma runt resistensproblematiken. Kanske kommer det här visa sig vara en viktig lösning, säger Anders Håkansson.

Referens: Irit Levin Reisman et al. Antibiotic tolerance facilitates the evolution of resistance. Science, 2017. DOI: 10.1126/science.aaj2191