Om du väljer ett ägg framför ett äpple till frukost skulle det kunna påverka beslut du fattar senare på dagen, visar ny forskning från Tyskland och England.
Forskarna delade upp försökspersoner i två olika grupper, där båda grupperna fick en frukost med samma energiinnehåll, men som däremot skiljde sig i att den ena måltid var betydligt mer proteinrik, och den andra betydligt mer rik på kolhydrater.
Kolhydratfrukosten bestod bland annat av mer frukt och bröd, medan proteinfrukosten hade mer ost och skinka. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Kolhydratsätarna straffade orättvisa
Det visade sig att de som hade ätit kolhydratsfrukosten var mer benägna att vägra den orättvisa fördelningen av pengarna, och nekade till uppgörelsen dubbelt så ofta som de som hade ätit den proteinrikare frukosten.
Man utgick från ett klassiskt psykologiskt experiment som på engelska kallas för ’The Ultimatum Game’. Det går ut på att en person ska fördela en summa pengar mellan sig själv och en motspelare.
Personen med pengarna har två alternativ: dela pengarna lika (5/5) eller behålla mer själv (8/2). Motspelaren kan välja att acceptera eller vägra den summa pengar som erbjuds. I det här fallet befann sig alla försökspersoner på mottagarsidan.
Proteinet får dig att söka belöning…
Forskarna tog sedan blodprov och utifrån dessa kunde man se att de som hade ätit mer protein hade högre halter av aminosyran tyrosin som hjälper till att bygga signalsubstansen dopamin – som är viktig för vårt belöningssystem.
Forskarna menar att detta skulle kunna förklara varför vi tar den där orättvisa summan pengar – vi vill ha en belöning.
…eller kolhydrater ger självförtroende?
Men Helgi Schiöth, professor i farmakologi vid Uppsala universitet, med inriktning på hur vårt näringsintag påverkar hjärnan, menar att det lika bra skulle kunna bero på att kolhydratätarna har mer socker i blodet som kan tänkas öka ens självförtroende och att man då blir mer benägen att neka den orättvisa pengafördelningen.
Trots det är studien intressant, menar han.
– Deras resultat är ju faktiskt väldigt tydliga. Det är första gången vi ser att vanlig mat som vi alla äter ser ut att påverka vårt beslutsfattande. Exakt hur detta går till är svårt att ta reda på eftersom det är väldigt många steg från brödskiva till ett överlagt beslut, men det väcker helt klart en del intressanta frågeställningar, säger Helgi Schiöth.
Kommer du att lägga om dina frukostvanor i ljuset av den här forskningen?
– Hehe, njae, den tanken har faktiskt inte slagit mig. Men sen är det ju ofta så att man tycker att man redan ligger rätt i sådana här beslut som handlar lite om vad man har för karaktär. Med det sagt så skulle det ju kunna bli relevant i framtiden att man tar hänsyn till matens olika beståndsdelar i skolsammanhang eller inom försvaret, precis som författarna själva föreslår. Men det krävs betydligt mer forskning innan vi är där, säger Helgi Schiöth.