Så fort en ny termin börjar blir det nollnings- och insparksaktiviter. En undersökning som Systembolaget har gjort bland 16- till 23-åringar visar att alkohol har en central roll och att sex av tio tycker att det finns en förväntan att dricka.  

Men att börja dricka i unga år är också ett tecken på att man riskerar att utveckla alkoholism, enligt Markus Heilig, beroendeforskare och professor i psykiatri vid Linköpings universitet. 

– Att börja dricka tidigt är en markör för att man har en genetisk risk att utveckla alkoholproblem, säger Markus Heilig.

Inte samma skydd

En annan riskfaktor handlar om hur man reagerar på alkohol. En person som blir glad och uppåt av sprit har större risk att bli beroende jämfört med en person som blir trött och deppig.  

– Den som inte känner av de negativa effekterna av alkohol har inte samma skydd, utan fortsätter därför att dricka, säger Markus Heilig. 

Och den kanske allra viktigaste riskmarkören är om ens föräldrar eller någon annan släkting har alkoholproblem. Men i dag finns det inget systematiskt sätt att fånga upp unga personer i riskzonen, och det är något som Markus Heilig vill ändra på.

Screena för riskfaktorer

Helst ser han att vi hittar nya sätt att identifiera unga i riskzonen innan de ens börjar dricka, genom att screena för olika riskfaktorer. Det handlar om att genomföra enkäter och följa upp med individuell rådgivning från hälso- och sjukvården. I sista hand kan man sätta in läkemedel. Markus Heilig menar att samhällsvinsterna är många. 

– Att ta hand om personer med alkoholsjukdomar innebär stora ekonomiska kostnader. Men det handlar också om en enorm kraft och potential som går förlorad men som skulle kunna räddas, säger han.

Svårt identifiera rätt grupp

Sven Andréasson, professor i socialmedicin vid KI, tycker att idéerna är intressanta. Men han menar samtidigt att det är svårt att identifiera rätt grupp. 

– Många svenskar har genetiska anlag för att utveckla ett alkoholberoende, men de här anlagen är sammanvävda med uppväxtförhållanden och andra miljöfaktorer. Det är en sympatisk tanke att identifiera högriskindivider, men i praktiken svårt, säger Sven Andréasson.

Lågt förtroende

Han tror att det kan bli svårt att fånga upp individer i riskzonen med hjälp av hälso- och sjukvården. Hans egen forskning har nämligen visat att unga personer inte ser sitt drickande som en hälsofråga. Ungdomar har också visat sig ha lågt förtroende för missbruksvården. Han ser därför större möjligheter med internet.  

– Vi måste utveckla bättre metoder att nå de här grupperna. Jag tror att nya former av kognitiv beteendeterapi över nätet kan intressera gruppen, säger Sven Andréasson.

Kan nå många

Verksamheten Maria ungdom är en del av Beroendecentrum Stockholm inom Stockholms län. Kerstin Annerborn är enhetschef för avdelningen som erbjuder stöd över nätet. Även hon tror att möjligheterna med internet är stora, bland annat eftersom det går att nå ut till ungdomar över hela landet. 

– Vi hjälper många unga redan i dag, men det går alltid att bli bättre och nå fler. Jag tror verkligen att internet är framtiden. Ungdomar är vana vid att kommunicera över nätet med text. Man har också möjlighet att få personlig kontakt med en behandlare. Men det är klart, har man behov av avgiftning så är det svårt att kompensera det med internetkontakt, säger Kerstin Annerborn.