I Australien finns ett djur som har hjälpt forskare att börja förstå hur den här utvecklingen har gått till. Myrpiggsvinet är speciellt, det lägger nämligen ägg. Det här primitiva däggdjuret lägger både ägg och producerar modersmjölk.

Mjölkens uppgift förändrades

Honan förvarar ägget i sin pung där det täcks av mjölken för att skydda det från bakterier och när ägget kläckts förser mjölken ungen med näring. Olav Oftedal, forskare i näringsekologi, och hans forskarlag har länge studerat myrpiggsvinets mjölk. 

– Vi tror att det har skett en gradvis förändring av den skyddande vätskan till att bli någonting som var mer näringsrikt, säger Olav Oftedal, i en film som sänds i Vetenskapens värld.

Han berättar att modersmjölkens uppgift från början verkar ha varit att hålla äggen fuktiga när ryggradsdjur började lägga ägg på land. I nästa steg skyddade den ägget från bakterier, innan den slutligen utvecklades till att bli en näringskälla.

Stärkte bandet till ungarna

Att honor för ungefär 300 miljoner år sedan började utsöndra en skyddande vätska från huden för att skydda sina tunna och sköra ägg från bakterier var alltså ett första steg i att aktivt skydda sin avkomma.

När en förändring i djurens arvsmassa gjorde att mjölken även blev näringsrik fick den en ny betydelse för bandet mellan mödrar och deras ungar. När äggen hade kläckts slickade ungarna i sig vätskan direkt från moderns hud. 

– Amning handlar förstås om mer än bara mjölk. Det är också kärlek och omvårdnad vilket stärker det sociala bandet mellan modern och barnet, säger Olav Oftedal.

Foster började utvecklas i mammans mage

En annan viktig del i moderskapets utveckling var uppkomsten av moderkakan, som förbinder fostret med moderns kropp via navelsträngen. Via den får fostret syre och näring. I provinsen Liaoning i Kina har japanska forskare hittat fossil av en varelse som verkar vara den första som utvecklat en moderkaka.

Moderkakan bidrog till en ny typ av dräktighet där ungarna utvecklades inne i mammans mage. Det gav en ökad möjlighet att skydda sin avkomma och gav ett starkare band till ungarna menar forskarna. En specifik gen, som kallas PEG 10, har varit avgörande för moderkakans utveckling. 

”Går bara att spekulera kring”

Att vi människor idag tar hand om våra barn verkar alltså vara resultatet av en process som inleddes för över 300 miljoner år sedan. Men det finns all anledning att skilja på hur djur och människor känner för sina barn, menar Lars Werdelin, professor i paleontologi vid Naturhistoriska riksmuseet. 

– De flesta däggdjur tar hand om sina ungar tills de är kapabla att klara sig själva, de följer instinkter. Djur har säkerligen känslor men hur man översätter dem i mänskliga termer vet man inte. Den här processen bidrog troligtvis till att vi började ta hand om våra barn, men om våra förfäder kände kärlek för sina ungar kan man bara spekulera kring, säger han till SVT Vetenskap.

Se hur moderskapet har utvecklats i Vetenskapens värld måndagen den 13 november klockan 20:00 i SVT2 och SVT Play.