Redan när universum bara var 600 miljoner år gammalt, det vill säga 3 procent av sin nuvarande ålder på omkring 13,8 miljarder år, var det fyllt av många fler ljuskällor än vad fysikernas modeller har räknat med. James Webb-teleskopets nya observationer visar att det hade hunnit tändas många fler stjärnor i de första galaxerna än vad astrofysikerna trodde var möjligt.
En av de galaxer som Webb-teleskopet har observerat i universums barndom tycks vara lika utvecklad som vår egen galax Vintergatan, som solen är en del av.
Det visar nu en studie som publiceras i Nature och som astrofysikern Joel Leja är medförfattare till.
– Vi hade ingen aning om vad vi skulle hitta, och så visar det sig att det är något så oväntat som till och med skapar problem för vetenskapen, säger han.
Med det menar han att astrofysikerna nu måste gå tillbaka till ritbordet och ändra sina teorier om hur det gick till när de första stjärnorna tändes.
Stjärnorna lyste kanske starkare
Jonathan Tan är astrofysiker vid Chalmers tekniska högskola och specialiserad på just hur stjärnor och svarta hål bildades i det tidiga universum. Han har flera förslag på vad det kan vara som lyste så starkt i universums barndom.
En tolkning är att stjärnorna på den tiden var mycket mer effektiva och lyste starkare än vad de gör i dag. Det skulle i sådana fall kunna förklara det starka ljuset i universums gryning som Webb-teleskopet har fångat upp.
– Det förvånar mig inte om stjärnorna i det tidiga universum skulle visa sig bete sig annorlunda jämfört med i dag och jag tror att de här observationerna pekar på det. Om det skulle visa sig stämma är det väldigt spännande, säger han.
Spela videon ovan för att se James Webbs bilder på de avlägsna galaxerna i universums barndom.
Javascript är avstängt
Därför kan Webbteleskopet se så långt tillbaka i tiden
James Webb-teleskopet sköts upp i rymden på juldagen 2021 och kan se längre ut i universum än vad något annat teleskop kan.
När man tittar ut i universum tittar man också bakåt i tiden. Ljuset från vår sol har till exempel färdats i åtta minuter innan det når fram till oss. När man tittar på solen ser man alltså solen som den såg ut för åtta minuter sedan. Solen ligger således åtta ljusminuter från oss.
Polstjärnan i stjärnbilden Lilla björn ligger 434 ljusår bort från solen. Från att ljuset lämnade Polstjärnan till att vi kan se det på natthimlen har ljuset alltså färdats i 434 år.
Se de första stjärnorna tändas
Webb-teleskopet är konstruerat så att det ska kunna se så långt ut i universum att det kan se de allra första stjärnorna tändas, för 13,6 miljarder år sedan. Universum beräknas vara runt 13,8 miljarder år gammalt.
När ljuset lämnade de här första stjärnorna var det i form av vanligt synligt ljus, men under den 13,6 miljarder år långa resan har universum expanderat och ljusvågorna har tänjts ut och blivit långvågiga. Det har omvandlats till infrarött ljus som också kallas för värmestrålning.
Det enda sättet att fånga upp det här svaga ljuset från universums barndom är med ett extremt känsligt infrarött teleskop placerat i den kalla rymden långt från jorden. Och det är precis ett sådant teleskop som Webb-teleskopet är.
