Även om den mänskliga hjärnan till viss del liknar andra djurs hjärnor så varierar hjärndelarnas storlek kraftigt mellan olika arter. Hos människan är till exempel frontalloben, i relation till den totala hjärnvolymen, mycket större än hos alla andra djurarter man hittills känner till.

Språklig grund till intelligens

Detta tror man beror på frontallobens koppling till språk och symboliskt tänkande som kan förklara människans exceptionella mentala kapacitet.

Enligt Robert Sapolsky kan alltså vårt högt utvecklade språk vara grunden till allt det som skiljer oss från djuren. Och psykologen Nils Uddenberg är inne på samma linje.

– En väldigt stor del av den mänskliga hjärnan är till för symbolisk hantering av verkligheten och det tror jag inte att aphjärnor är i samma utsträckning.

Mångfacetterat beteenderegister

Att frontalloben är ovanligt stor hos människan kan kopplas till ett annat område i hjärnan som kallas amygdala.

Från amygdala styrs bland annat parningsbeteenden, föräldrainstinkt, aggression och revirhävdande beteenden. Amygdalas nära koppling till människans stora frontallob skulle kunna vara nyckeln till människans betydligt mer mångfacetterade beteenderegister, som styrs av vilja och tanke.

Tankar och känslor

Något specifikt område för medvetandet i hjärnan har neuroforskarna än så länge inte hittat. Vilket tyder på att medvetandet utgörs av sammanlänkad aktivitet i flera olika delar av hjärnan. Och här skiljer sig människa och djur sannolikt åt en hel del.

– Det verkar som att djur inte är bra på att tänka på sättet vi tänker på, att vrida på tankar och så. Det verkar de direkt dåliga på, oavsett om det gäller schimpanser eller hackspettar. Men det är en kontroversiell fråga där forskare tycker väldigt olika, säger Johan Lind, docent i etologi vid Stockholms universitet.

Johan Lind menar att det är där mycket av kritiken mot den kognitiv neurovetenskapen ligger. Under ett tiotal år har forskarna samlat in en väldig mängd data och fakta som de inte riktigt vet hur man ska tolka och förstå.

Hjärnan en svårknäckt nöt

– Hjärnan är knepig. Tittar man på all den forskning som görs på hjärnan så ger den inga enkla svar på gamla frågor. Vad är skillnaden mellan schimpans och människa? Vi vet fortfarande väldigt lite om deras tankar och medvetandegrad, säger Johan Lind.

Men om hundra år kommer vi att veta mycket mer, förutspår Johan Lind.

– Forskarna vet redan i dag mycket om djurs känsloliv. Vi vet att djur kan ha förväntningar, känna obehag, bli stressade och så vidare. Men är de medvetna, kan de sitta på sin kammare och fundera över livet? Det vet vi inte än, men om hundra år kommer vi säkert veta.

Inte längre någon absolut gräns

Tack vare ny teknik vet forskarna redan i dag att vi människor och framför allt andra däggdjur består av samma skrot och korn och delar samma grundläggande känslor. Och sannolikt mycket mer än så menar Nils Uddenberg.

– Ju mer vi forskat på djurs beteenden desto svårare har det blivit att dra någon absolut gräns mellan människa och djur. Och det är mycket intressant.