Storbritannien satsar 100 miljoner kronor på långtidssjuka i covid-19

Uppdaterad
Publicerad

Den brittiska regeringen satsar mer än 100 miljoner kronor på vård för långtidssjuka i covid-19. Där har frågan om långtidscovid fått ett mycket större genomslag jämfört med i Sverige.

Omkring 60 000 britter tros ha haft symptom långt efter att de smittats av covid-19, enligt den brittiska regeringen. Storbritannien satsar mångmiljonbelopp på forskningsinsatser, vårdkliniker och tjänster som ska hjälpa långtidssjuka.  

Det är ett framsteg sedan i våras, enligt Paul Garner, professor infektionssjukdomar på Liverpool School of Tropical Medicine.  

– När folk gick till sina husläkare blev de hemskickade och fick höra att de inbillade sig. Läkarna sa att de bara var oroliga och att det rörde sig om ångest, säger Paul Garner.  

Fyra typer av symptom  

Paul Garner har själv varit sjuk med långtidssymtom i över ett halvår och är en av flera inflytelserika personer som lyft och fått gehör för frågan.  

Primärvården gav rekommendationer om hur husläkare skulle behandla långtidscovid redan i maj. Ungefär samtidigt startades en rådgivningssida för patienter.

Och nu har den brittiska regeringens institut för hälsoforskning släppt en ny rapport som identifierar fyra former av långtidscovid. 

Den omfattar återhämtning från intensivvård, fysisk utmattning och kvardröjande organskador på lungor eller bortfall av lukt och smak. En variant kallas för vandrande symptom eftersom de förflyttar sig genom kroppen. 

– Läkare i Storbritannien känner igen långtidscovid nu. Vissa fall handlar om vävnadsskador och andra immunförsvarsreaktioner, säger Paul Garner. 

Kronisk trötthet 

Ett vanligt symptom bland långtidssjuka är fysisk utmattning och trötthet. Den svenska sångpedagogen Maria Rivington säger att hon haft sådana symptom i fyra månader. 

– Under de senaste månaderna har ett mönster utvecklats. Jag har oftast 14 dagar med daglig migrän som då följs av 14 dagar med feber, säger hon. 

Men hon är nöjd med hur hon blivit bemött av vården i Storbritannien.   

– Jag tycker att de har handskats väldigt bra med sin okunskap och med att acceptera att de får ta patientens symptom precis för vad dem är och behandla symptomen. Sedan så lär de sig med tiden hur viruset utvecklas, säger Maria Rivington.

Se mer i Vetenskapens Värld på måndag.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.