Det har gått trettio år sedan den allvarliga kärnkraftsolyckan i Tjernobyl då ett regnområde drog in över Sverige och förde med sig det radioaktiva ämnet cesium-137. Regnvädret spred cesiumet i ett ojämnt täcke över Sverige där vissa regioner drabbades hårdare. Gävleborg, Västernorrland och Västerbotten drabbades extra hårt, även Västmanland och Uppland berördes mycket av de radioaktiva partiklarna.
Svamp, bär, vilt och renar utsattes för radioaktiviteten, och myndigheter satte upp gränsvärden för cesium i livsmedel.
Strålning har halverats
Den geografiska fördelningen av radioaktivt material i Sverige är likadan som 1986, de värst drabbade områdena har fortfarande högst cesiumvärden – men nu i mindre omfattning. Idag har hälften av cesiumet försvunnit från naturen eftersom det har en halveringstid på just trettio år, men i skogen går porcessen lite långsammare.
– I produkter från jordbruksmark minskar halterna ofta ganska fort eftersom cesium kan bindas hårt till lerpartiklar och inte längre vara tillgängligt för växter. I skogsmark hålls en större del av strålningen kvar i växttillgänglig form och kan snurra runt i systemet under längre tid, säger Pål Andersson, utredare på strålskyddsmyndigheten.
– Det innebär att halterna i svamp, bär och viltkött minskar långsammare än i tillexempel spannmål och mjölk.
Svårt att få större stråldos
Den som vill ha exakta mått på hur mycket svamp, bär och vilt som går att äta idag kommer att bli besviken. På grund av de stora lokala skillnaderna av radioaktiva nedfall går det inte att säga exakt hur mycket svamp, bär och vilt som man kan konsumera.
– Det beror helt på den enskilda svampen eller älgen, en individ kan innehålla mer – en annan mindre, säger Pål Andersson.
I praktiken är det dock svårt att få i sig så mycket cesium att det blir någon större stråldos – även om man är en storätare av vilt, svamp och bär. Men det finns det ändå vissa saker att ha i bakhuvudet.
– Man kan till exempel tänka på att förvälla svampen innan man äter den, på så vis kan halten radioaktiva ämnen minska med 80 procent, säger Pål Andersson.
Svampklassiker är säkra kort
Svampälskare kan även tänka på vilka sorter som åker ner i korgen. Sandsopp och rynkad tofsskivling tar upp mer cesium medans klassikerna trattkantarell, gul kantarell, champinjon och Karljohansvamp tar upp mindre.
Finns det anledning att vara orolig om man konsumerar egenplockade livsmedel från skogen?
– Nej, man ska vara en storkonsument för att det ska vara ens möjligt att hamna över den stråldos som kostråd och regler siktar mot, och även då är risken för den enskilde konsumenten mycket låg. Men om man vet att man ändå kommer känna en stor oro om man ätit okontrollerade livsmedel, så kanske det ändå är bättre att låta bli för att slippa denna oro, säger Pål Andersson.