Budskapet är lika enkelt som lockande: Kan du mejsla fram en granithård fysik på gymmet, kan du också träna din hjärna till stordåd med hjälp av specialdesignade spel.

I reklamen lovar tillverkarna att spelen inte bara ska göra dig bättre på själva uppgiften du tränar, utan även spilla över till resten av ditt liv och resultera i positiva effekter som bättre minne, högre IQ och en ökad koncentration.

Sparsamt med vetenskapliga bevis

Men ännu en gång kommer stark vetenskaplig kritik mot de så kallade hjärngymnastik-spelen, som i dag är en mångmiljardindustri som väntas växa stort de kommande åren.  

2014 publicerade 70 forskare ett gemensamt upprop där man slog fast att det fanns sparsamt med vetenskapliga bevis för att ”brain games” skulle förbättra din generella kognitiva förmåga, och i veckan publicerades en ny stor studie i ämnet.  

Få citerade vetenskap

Det är sju amerikanska psykologiforskare som gått igenom 374 vetenskapliga texter som på olika sätt citerats av den kognitiva spel-industrin och resultatet publicerades sedan i den vetenskapliga tidskriften Psychology in the Public Interest.

Sammanfattningsvis kan man säga att resultatet var nedslående för de företag som tjänar pengar på spelen.

Forskarna visade bland annat att bara hälften av företagen kunde citera vetenskapligt granskade studier som publicerats i vetenskapliga tidskrifter för att styrka deras påståenden om spelens effektivitet.

Problem med de flesta studier

Och bland de företag som citerade vetenskapliga artiklar handlade det ofta om generella påståenden om hjärnans föränderlighet, istället för fakta som kunde bevisa effektiviteten hos den ”hjärnträning” man sålde.

Endast ett fåtal av studierna ansågs vara välgjorda, medan majoriteten hade stora brister som för litet urval av försökspersoner, avsaknad av en riktig kontrollgrupp samt att man inte tog hänsyn till placeboeffekten.

Läkaren: ”Inte överraskad”

Så, om inte spelen verkar vara värda att lägga tid och pengar på, vad bör man då göra för att stärka sin generella kognitiva förmåga?

Anders Hansen är överläkare i psykiatri och författare till boken Hjärnstark, som handlar om hur fysisk aktivitet påverkar våra hjärnor.

Han är inte det minsta förvånad över resultatet från den nya studien.

– Samma sak har visats gång på gång. När man undersöker effekten av olika ”hjärngymnastik”-metoder så håller de inte vad de lovar. De ger kort och gott ingen effekt. Kognitiva träningsmetoder som spel och appar ger inget. Du får inte bättre minne eller blir mer koncentrerad av dem.    

Varför tror du att marknaden kring ”kognitiva spel” är så stor?

– Därför att vi alla vill ha en quick fix. Tänk vad fantastiskt det vore om de funkade! Den här typen av produkter appellerar till en djup önskan inom oss alla, att må och fungera bättre. Tyvärr fungerar de inte så det är bortkastade pengar. Att de marknadsförs hårt bidrar såklart till att marknaden är stor. Man räknar med att marknaden för kognitiva träningsmetoder omsätter minst tre miljarder dollar per år så tillverkarna har med andra ord gott om anledningar till att försöka övertyga människor att köpa träningsmetoderna trots att de inte fungerar.

Vad fungerar då för att träna hjärnan?

– Det enskilt bästa sättet att stärka sin hjärna verkar paradoxalt nog att vara att vara fysiskt aktiv vilket stärker i princip samtliga tankemässiga förmågor. Det här har man sett gång på gång i tung forskning det senaste decenniet. Att spela ett instrument verkar också ge positiv effekt, om än inte lika stor.

Varför vet inte gemene man om detta?

– Därför att det inte är lika lätt att tjäna pengar på en löptur som på en app. Så enkelt är det tyvärr.