Klimatförändringarna harvarit extra kraftiga vid de norra breddgraderna, och uppvärmningeni Sibirien har varit betydligt större en på jorden i genomsnitt.

Den eviga tjälen tinar och det gör att torv och annat organisktmaterial börjar förmultna. Det frisläpper inte bara mer koldioxidtill atmosfären, vilket förvärrar klimatförändringarna, utan ävenmetan som är en ännu starkare växthusgas.

Ny källa till försurning

Nu har forskare vid Stockholms universitet hittat en ny mekanismsom kan göra ishavet ännu mer utsatt för klimateffekterna.

Tillsammans med forskare från USA och Ryssland har man undersökt deöstsibiriska arktiska grunda kusthaven där klimateffektena längs kustenaredan är påtagliga.

På vissa håll eroderar stranden flera meter perår. Genom att analysera två decennier av vattenprover kan forskarnavisar att det förs ut organiska ämnen och koldioxid med flodernatill ishavet norr om Sibirien när permafrosten tinar. Närmaterialet bryts ner i havet bildas koldioxid.

– Det här är förstagången kopplar ihop havsförsurningen med den tinande permafrosten.Det här är en konsekvens man inte har tänkt på tidigare. Det lederinte bara till mer frigörelse av koldioxid och metan tillatmosfären utan också till större försurning av havet som kan hastora konsekvenser för havets ekosystem, säger Örjan Gustafsson,professor i miljökemi och arktisforskare vid Stockholmsuniversitet.

Värre än man trott

Det blir så mycket koldioxid avnedbryningen att havet till och med släpper ifrån sig koldioxidistället för att ta upp från luften.

– Det är så stora mängderorganiskt material som bryts ner så vi får övertryck av koldioxid ihavsvattnet.

CO2-halten är så hög att det leder till mycker högrehavsförsurning redan nu än vad man har förutspått till slutet avårhundradet.

Spårat koldioxiden från land

Forskarna har undersökt ämnet aragonit i vattnet. Det är en form av kalciumkarbonat, och är byggmaterial för många små organismer med skelett eller skal. Aragoniten är inte stabil så skalen löses upp eller missbildas.

Med avancerade kemiska metoder har man dessutom spårat varifrån koldioxiden i havet kommer ifrån. Koldioxid från luften respektive land har olika kemiska signaturer.

Slutsatsen är att det mesta kommer från den tinande permafrosten.

Kan drabba djur med skal

Havet ärredan på väg att bli surare på grund av den ökade koldioxidhalten iatmosfären, och det kalla ishavet är extra påverkat eftersom detkan binda mer koldioxid.

Om försurningen förstärks av flodvattnetkan det få stor påverkan på de djur- och växtplankton som utgörgrunden för ekosystemet.

– Det verkar påverka hur mycket biomassadet finns på havsbottnen. Det är ju de här grundhaven som är mestproduktiva, så det är ju ett område som är känsligt såtillvida.