Svante Pääbo fick bara träffa sin pappa Nobelpristagaren på lördagarna när pappan smet från sin andra familj genom att säga att han skulle till jobbet. Hans mamma Karin kom från Estland och var kemist, men bodde i Bagarmossen i Stockholm. Hon blev med barn med den kände forskaren Sune Bergström som var gift och hade barn med en annan kvinna. Sune Bergström fick själv fick Nobelpriset i medicin 1982.

På frågor i media om pappan Sune Bergström varit Svante Pääbos inspirationskälla, har Svante svarat att det i första hand är hans mamma som inspirerat honom. Hans mamma var mycket intresserad av egyptisk historia och tog med den då 13-årige Svante på en resa till Egypten. Där väcktes Svante Pääbos fascination för mumier, ett intresse som bar honom vidare till de upptäckter som nu gett honom Nobelpriset.

Analyserar DNA

En av Svante Pääbos stora bedrifter har faktiskt handlat om att städa. Att analysera gammat DNA är nämligen mycket svårt bland annat för att materialet man arbetar med lätt blir ”smutsigt”, det vill säga kontaminerat av de som hanterar de gamla benen. Det kan alltså vara svårt att veta exakt vilket DNA det är man får fram i analyser, om det kommer från ursprungsmaterialet eller från någon annan som kommit i kontakt med materialet.

Svante Pääbo insåg att det gällde att hitta rutiner och metoder för att hålla allt extremt rent, och att arbeta med analyserna av de urtida benbitarna i sterila miljöer för att minska risken för föroreningar.

Hans förmåga att minska risken för kontaminering bidrog till att han lyckades göra de viktiga analyserna som nu alltså gett honom årets Nobelpris i medicin eller fysiologi.

Hör mer i klippet ovan.