– Det har gått över 25 år och vi sett att det är ett problem år efter år, men ingen politiker vågar röra vid det. Om man föreslår att ta bort betyg riskerar man påståenden från motståndarna om att man är för en flumskola, säger Jörgen Tholin som är forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Han talar om betyget underkänt som infördes i slutet på 1900-talet och som bland annat syftade att motivera Sveriges elever att prestera bättre. Till skillnad från det gamla betygsystemet som släppte in mer eller mindre alla på gymnasiet, har den nya betygsmodellen tagit bort den möjligheten tusentals elever.
Sverige sticker ut
Siffror från Skolverket visar att omkring 16 000 niondeklassare, alltså 15 procent av alla elever, avslutar grundskolan med underkänt i ett eller flera kärnämnen varje år.
– Motsvarande genomsnitt inom EU ligger på omkring fyra till fem procent, säger Per Kornhall, författare och före detta expert vid Skolverket.
Att vi underkänner så många elever i grundskolan, som är obligatorisk enligt skolplikten, menar forskarna är ett stort misslyckande inom svensk skolpolitik som får allvarliga konsekvenser både för individer och samhälle. Studier visar på ökad risk för arbetslöshet och ohälsa som i sällsynta fall kan leda till för tidig död.
– De som har underkänt betyg i nian har högre risk att dö i suicid eller drogbruk. Så att klara nian med goda betyg verkar vara en indikator för hur det går resten av livet, säger Sven Bremberg som är forskare i socialmedicin vid Karolinska institutet.
Elever ska våga misslyckas
Flera svenska skolforskare är överens. Det underkända betyget bör slopas i grundskolan. Det skulle öka utrymmet för lärandeprocessen, minska stress och få fler elever att ta sig in på gymnasiet.
– Vi vill ha elever som vågar misslyckas, går vidare och provar igen och igen. Därför är det viktigt att vi inte summerar deras prestationer genom att sätta avgörande prov för tidigt, säger Alli Klapp, bedömningsforskare vid Göteborgs universitet.