Svenska skolforskare: Ta bort underkänt-betyget

Uppdaterad
Publicerad

Ökad risk för arbetslöshet, ohälsa och i vissa fall för tidig död. Det är konsekvenserna av att gå ut med underkända betyg i årskurs nio, visar studier. Nu vill svenska forskare att betyget underkänt tas bort ur grundskolan. Spela klippet för att höra skolforskarna förklara varför underkänt-betyget bör tas bort.

– Det har gått över 25 år och vi sett att det är ett problem år efter år, men ingen politiker vågar röra vid det. Om man föreslår att ta bort betyg riskerar man påståenden från motståndarna om att man är för en flumskola, säger Jörgen Tholin som är forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Han talar om betyget underkänt som infördes i slutet på 1900-talet och som bland annat syftade att motivera Sveriges elever att prestera bättre. Till skillnad från det gamla betygsystemet som släppte in mer eller mindre alla på gymnasiet, har den nya betygsmodellen tagit bort den möjligheten tusentals elever.

Sverige sticker ut

Siffror från Skolverket visar att omkring 16 000 niondeklassare, alltså 15 procent av alla elever, avslutar grundskolan med underkänt i ett eller flera kärnämnen varje år.

– Motsvarande genomsnitt inom EU ligger på omkring fyra till fem procent, säger Per Kornhall, författare och före detta expert vid Skolverket.

Att vi underkänner så många elever i grundskolan, som är obligatorisk enligt skolplikten, menar forskarna är ett stort misslyckande inom svensk skolpolitik som får allvarliga konsekvenser både för individer och samhälle. Studier visar på ökad risk för arbetslöshet och ohälsa som i sällsynta fall kan leda till för tidig död.

– De som har underkänt betyg i nian har högre risk att dö i suicid eller drogbruk. Så att klara nian med goda betyg verkar vara en indikator för hur det går resten av livet, säger Sven Bremberg som är forskare i socialmedicin vid Karolinska institutet.

Elever ska våga misslyckas

Flera svenska skolforskare är överens. Det underkända betyget bör slopas i grundskolan. Det skulle öka utrymmet för lärandeprocessen, minska stress och få fler elever att ta sig in på gymnasiet.

– Vi vill ha elever som vågar misslyckas, går vidare och provar igen och igen. Därför är det viktigt att vi inte summerar deras prestationer genom att sätta avgörande prov för tidigt, säger Alli Klapp, bedömningsforskare vid Göteborgs universitet.

Så många elever avslutar grundskolan med otillräckliga betyg

Foto: Skolverket/Torbjörn Johansson

Se mer om skolforskning i Det svenska skolexperimentet i Vetenskapens värld på måndag den 16 maj kl 20:00 i SVT2 eller på SVTPlay.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.