För omkring 80 000 år sedan när människan lämnade den afrikanska kontinenten och vandrade upp genom Europa fanns redan neandertalarna på plats.

Genetiska studier på senare år har visat att vi förökade oss med neandertalarna och att ungefär två procent av generna hos alla icke-afrikaner kommer från den grövre människosläktingen.

Nu har forskarna dessutom kommit fram till att åtminstone tjugo procent av neandertalarnas arvsmassa finns kvar hos dagens människor.

– När man adderar ihop generna från olika människor kan man komma upp i 20 procent eller till och med 30 procent eller ännu mer av neandertalarens totala genom som finns i nu levande människor, säger Svante Pääbo, professor i evolutionär antropologi vid Max-Planck-institutet i Leipzig.

Svante Pääbo är medförfattare en av de två studierna kring vårt släktskap med neandertalarna som i veckan publiceras samtidigt i de två största vetenskapliga tidskrifterna Nature och Science.

1000 människor, 1 neandertalare

Anledningen till att man vill addera ihop vår arvsmassa och jämföra med neandertalarnas är för att se vilka egenskaper hos oss idag som kommer från neandertalarna.

När DNA från tusentals moderna européer och östasiater jämfördes med DNA från en neandertalare som levde för 50 000 år sedan, upptäckte forskarna framförallt att neandertalgenerna hängde ihop med områden i vår arvsmassan som kodar för ämnet keratin.

Fiberrik hud

Keratin, också kallat hornämne, är ett fiberprotein som utgör grunden för hår och naglar och som också ger huden en mer tåligare struktur.

– Någonting – vi vet inte vad – i huden eller hur huden fungerar har förmodligen kommit över från neandertalarna till nu levande populationer i Europa och Asien, säger Svante Pääbo.

Forskarna spekulerar i att en mer fiberrik och därmed mer värmande hud, kan ha varit en fördel för männiksorna som vandrade upp från Afrika till ett kallare klimat i Europa.

Europeernas och asiaternas raka och tjocka hår kommer troligen också från vår grövre släktning.

Ofertila män

Men enligt evolutionsgenetiker Svante Pääbo är det mest intressantaste fyndet att det finns stora delar av det mänskliga genomet där vi inte ser bidrag från neandertalare. Bitar i arvsmassan som helt enkelt selekterats bort från det DNA som kommit in från neandertalarna.

Framförallt handlar det om de manliga könscellerna:

– Förmodligen är det så att de hybridindivider (av manligt kön) som uppstod när man blandade sig med neandertalarna, hade problem med sin fertilitet och därför har man förlorat en hel del av neandertal-genomet.

Så för tiotusentals år sedan var det alltså ”hybridkvinnorna” som lyckades föra vidare sina gener, för de enskilda männen var det troligen svårare.

Ärvda sjukdomar

Ännu ett intressant fynd är att genetiska varianter som skyddar mot eller ökar risken för vissa sjukdomar har kommit från neandertalarna. Till exempel Crohns sjukdom och diabetes typ 2:

– Det bäst beskrivna exemplet kom egentligen i slutet på 2013 när forskare i USA visade sig att en riskvariant för typ-2 diabetes, den man får i högre ålder, kommer från neandertalare. Så en del av den här genetiska påverkan från neandertalarna har också medicinska konsekvenser idag, säger Svante Pääbo.

Men värt att betona är att detta inte finns några direkta samband. Det är många olika gener som styr till exempel diabetes, enligt Svante Pääbo:

– Det är så med alla komplexa sjukdomar att det finns väldigt många gener som bidrar var och en lite grann.