Egentligen skulle det så kallade UNGASS-mötet (UN General Assembly Special Session) hållits först 2019, men en rad latinamerikanska länder, med Mexiko och Colombia i spetsen, krävde ett extrainsatt möte.

Anledningen är att många länder i regionen efter decennier av blodiga drogkrig dragit slutsatsen att politiken som bygger på förbud har varit ineffektiv och kostat både för mycket pengar och för många människoliv.

De kriminella nätverken som styr den illegala handeln har växt sig mäktigare och världens illegala drogmarknad uppskattas omsätta någonstans mellan svindlande 300 och 400 miljarder dollar per år.

100.000 döda

Pengarna från narkotikahandeln har bidragit till att kartellerna kunnat infiltrera politiken och bygga upp egna arméer som kan mäta sig med många länders försvarsmakter. Bara i Mexiko har så många som 100.000 människor dödats sedan landets militär 2006 sattes in för att bekämpa drogkartellerna.

Den blodiga historien har gjort att flera länder i Sydamerika öppnat för ett politiskt skifte, där narkotikaproblemet ska ses som ett folkhälsoproblem och inte främst som en fråga för rättsväsendet.

Uruguay blev 2013 också första land i världen att helt legalisera cannabis och därmed också första land att bryta FN:s narkotikakonvention.

”Jag är rädd för narkotikasmugglingen, inte för drogen”, sa landets dåvarande president José Mujica när lagen klubbades.

Obama satsar på vård

Flera statsöverhuvuden, globala ledare och framstående forskare har de senaste åren också öppet deklarerat att ”kriget mot drogerna” är ett misslyckande och att man måste ompröva den förda politiken. 

USA:s president Barack Obama sa till exempel nyligen, apropå landets opioid-epidemi, att kampen mot narkotikaproblemet ska föras av sjukvården och inte av rättsväsendet.

Visserligen bedriver flera mäktiga länder, som Kina, Ryssland och Iran, fortfarande en restriktiv politik med fokus på kriminalisering och straff, men en rad nationer har det senaste decenniet intagit en mer pragmatisk hållning i frågan.

De har infört skademinskande åtgärder (harm reduction) som sprututbytesprogram och läkemedelsbehandling för heroinmissbrukare, men också om mänskliga rättigheter för dem som använder droger samt avkriminalisering av användandet av narkotika.

Här finns flera Västeuropeiska länder, som Tjeckien, Holland och Portugal.

Portugal ett lyckat exempel

2001 ändrade Portugal sin narkotikapolitik radikalt när man som första europeiska land avkriminaliserade innehav för eget bruk av alla droger. Drogerna i sig är fortfarande olagliga och försäljning och smuggling kan ge höga straff, men den som ertappas med en mindre mängd för eget bruk kan ges böter eller erbjudas behandling om man bedömer att personen är i riskzonen för missbruk. Att ha använt och innehavt små mängder illegal narkotika är alltså inget någon kan hamna i fängelse eller få en prick i brottsregistret för.

Sedan den nya lagen infördes har landets narkotikarelaterade dödlighet sjunkit stort och i dag handlar det om 3 dödsfall per miljon invånare. I Sverige är motsvarande siffra 70 dödsfall per miljon invånare, alltså mer än 20 gånger så stor.

Antalet hivsmittade injektionsmissbrukare har också sjunkit rejält, från 1482 stycken år 2000 till 78 stycken 2013. Kritikernas löften om en explosion av nya droganvändare har inte heller infriats, snarare pekar mycket mot att droganvändandet snarare minskar.

Polis nöjda med omsvängning

Även Irland, som brottas med stora narkotikaproblem, meddelade i höstas att man ska röra sig mot en avkriminalisering av innehavet av små mängder narkotika. Landets största polisfack gav tummen upp för vad man kallade ”ett mer realistiskt förslag än att bara arrestera droganvändare på gatan”.

Polisens fokus ska alltså läggas på farliga narkotikabrottslingar samtidigt som mer resurser ska läggas på vetenskapligt baserad prevention riktad till ungdomar.

Ett annat land där det tagits betydande steg mot en annan politik är USA, den kanske viktigaste garanten för att upprätthålla FN:s narkotikakonventioner. Flera delstater har legaliserat och reglerat försäljningen av cannabis och den opioidepidemi som just nu härjar i USA har fått politiker att byta sida och stödja en mer pragmatiska hållning kring skademinskande åtgärder.

När Kanada i höstas valde en ny premiärminister stod narkotikafrågan högt på agendan. Landets nya ledare Justin Trudeau har satt ihop en kommission som ska ta fram en plan för hur cannabis ska legaliseras och regleras i landet. Kanada blir därmed det första G7-landet att legalisera drogen.

Ryska missbrukare far illa

Samtidigt finns det ett starkt motstånd mot skademinskning i drogfrågan i flera länder, bland annat i Ryssland, som förklarat fullt krig mot drogerna

Landets över sju miljoner missbrukare har stora hälsoproblem och årligen dör 90.000 människor mellan 15-34 i överdoser enligt landets narkotikamyndighet. Ryssland har också världens högsta andel injektionsmissbrukare, 1,8 miljoner eller 2,29 procent av hela befolkningen, och 90 procent av dessa lider av hepatit C.

Kina avrättar flest

I dag finns det också drygt 30 länder i världen där människor fortfarande kan dömas till dödsstraff för narkotikarelaterade brott, som kan innefatta allt från smuggling till innehav av små mängder narkotika för eget bruk.

Här återfinns bland annat Iran, Saudiarabien och Malaysia, länder som knappast kommer att stödja den mer pragmatiska linje många länder i västvärlden vill driva under UNGASS.

Kina är det land som tros avrätta flest människor för narkotikabrott och landet har några av världens hårdaste narkotikalagar. Landet brottas alltjämt med ett brinnande narkotikaproblem och missbruksvården är eftersatt. Uppemot en halv miljon kineser tros befinna sig inom den statliga tvångsvården, som mer liknar arbetsläger.