Både vid kust och i inland påverkas vattenbeståndet av klimat och mänskliga åtgärder, vilket i sin tur påverkar klimatet, den biologiska mångfalden och människans välmående.
Mänsklig påverkan
– Människan har betydligt större påverkan än klimatförändringarna. Det är viktigt att titta på hur vi hanterar vattnet genom dammbyggen, odlingar och avledning. När man leder om vatten så påverkar det kvalitet och mängd. Ett exempel där floderna letts om för bevattning är Aralsjön. Sjön som är beroende av inflöde har förlorat permanent ytvatten och håller på att torka ut, säger David Gustafsson hydrolog på SMHI.
Kartläggningen visar att de ökningar av ytvatten som finns domineras av utbyggnad av nya dammar men att även klimatförändringar spelar viss roll. Vattenminskningen är framförallt koncentrerad till Centralasien och Mellanöstern och beror i huvudsak på torka och mänskliga åtgärder. Men även i USA och Australien ser man en minskning, till följd av torra perioder.
Den ökade mängden vatten beror också på uppvärmning till följd av ökade utsläpp av växthusgas, som i sin tur bidrar till glaciärsmältning.
– Glaciäravrinningen har ökat och snösmältningen i Himalaya har bildat sjöar utan utlopp på den tibetanska högplatån, vilket medför risk för översvämning, säger David Gustafsson.
Första metodiska kartläggningen över lång tid
Vattenfördelningen i världen är ojämn. Mer än 50% av allt ytvatten finns på den övre halvan av norra halvklotet. Här är landmassorna stora och nederbörden större än avdunstningen, om man jämför med Afrika där avdunstningen är mycket högre.
Tidigare studier har kartlagt den globala spridningen av vattnet, men det är fortfarande en utmaning att mäta förändringar över lång tid. Det här är första gången man gör en så metodisk och konsekvent uppskattning av förändringar av vattenfördelningen på jordklotet.
Forskarna har analyserat över tre miljoner högupplösta satellitbilder tagna mellan 1984 och 2015 för att kunna mäta förändringar i ytvattnet månad för månad, och David Gustafsson tror att det kommer bli alltfler större mätningar i framtiden.
– Det är ett tecken i tiden och vi behöver mer och mer datorkraft för att samla information. I den här mätningen här har man använt sig av samma datainfrastruktur som Google använder.
Kartläggningen avslöjar att de permanenta vattenansamlingar som har bildats täcker ungefär ett område som är dubbelt så stort som området där vattnet försvunnit – ett område på nästan 90.000 kvadratkilometer, vilket motsvarar storleken på Lake Superior i USA.
Viktig information för ett hållbart jordklot
Den här globala datainsamlingen av vattenfördelning över tid visar att det går att mäta klimatförändringens påverkan och svängningar. Den visar också att det går att se hur jordens vatten påverkas och förändras till följd av mänsklig aktivitet.
– Kartläggningen hjälper oss att bättre förstå förändringar i vattenfördelning och den globala vattenbalansen. Det är viktig information för att göra prognoser och planera för framtiden på ett sätt som är hållbart, säger David Gustafsson.