Det är nämligen så att parallellt med att växtsäsongen förlängs till följd av ett varmare klimat så blir också svampsäsongen längre, vilket innebär att en del av våra svampar kan bilda så kallade fruktkroppar under en längre tid.
– Svamparna lever i symbios med träden och när träden kan växa längre så kan de fotosyntetisera under längre tid. När träden fotosyntetiserar så bildar de glukos, alltså socker, som de kan skicka till svamparna under längre tid, säger Anders Dahlberg, professor i mykologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
Mykorrhiza är beteckningen på det samspel mellan svampar och växter som innebär att svampens nätverk av hyfer och växtens rötter växer samman och bildar mykorrhizarötter, ett samspel där båda blir vinnare när de tillgodoser varandras behov av näring. Det är det här samspelet som kan pågå under en längre period när klimatet blir varmare.
Samma mönster
Anders Dahlberg hänvisar till en studie som visar att svampsäsongen förlängts med ett par dagar per decennium mellan 1970 och 2007. Det innebär att svampsäsongen har blivit nästan tio dagar längre på 35 år. I studien analyseras uppemot 500 svamparter från Österrike, Norge, Schweiz och Storbritannien.
Håvard Kauserud, professor i biologi vid universitet i Oslo, är en av huvudförfattarna bakom artikeln från 2012. Enligt honom är mönstret tydligt i samtliga länder. Storbritannien sticker ut med en längre svampsäsong jämfört med övriga länder.
– I England kan svamparna bilda fruktkroppar under hela vintern och det hänger ihop med att de har ett oceaniskt klimat och får inte frost och snö som vi har i Norge och Sverige, säger Håvard Kauserud till SVT Vetenskap.
”Sydliga arter förskjuts norrut”
Han har ett särskilt intresse av att studera hur svamp påverkas av klimatförändringarna.
– Det är intressant att studera svamp eftersom de är en så viktig del av ekosystemet, säger Håvard Kauserud.
Enligt svampforskaren Anders Dahlberg vid SLU kommer svampsäsongen att fortsätta förlängas i takt med att växtsäsongen blir längre. Däremot har han svårt för att se att klimatförändringarna kommer att förändra artsammansättningen av svampar.
– Det finns en stor tröghet i systemet. Däremot kommer utbredningen av sydliga arter att långsamt att förskjutas norrut, säger Anders Dahlberg.
Tips till svampplockaren
Samspelet mellan svampar och träd innebär att det är bra för svampälskaren att ha koll på vilka arter som samarbetar med varandra.
– Som svampforskare är jag sällan själv ute och plockar svamp, men annars är det klokt att få upp ögonen för var svamparna växer. Kantareller växer tillsammans med det mesta, som björk, tall och gran, medan granblodriskan bara växer med gran.
Samspelet mellan svampar och träd
Mykorrhiza är beteckningen på den symbios mellan svampar och kärlväxter där svampens hyfer och växtens rötter växer samman och bildar så kallade mykorrhizarötter.
Båda blir vinnare – svampen får kolhydrater från växten medan växten får sitt behov av näring och vatten via svampen. Denna symbios har förekommit lika länge som det funnits växter på jorden. Forskare tror att den var en förutsättning för deras framgångsrika kolonisering av land.
Kunskapen om hur många mykorrhizasvampar som är associerade till olika värdväxter, och med vilka svampar de bildar mykorrhiza är fortfarande ofullständig.
Källa: ”Sveriges ektomykorrhizasvampar” av Anders Dahlberg, Hjalmar Croneborg och Tomas Hallingbäck