1998 satte FN:s generalförsamling upp ett ambitiöst mål: Vi skulle skapa en drogfri värld inom tio år och enades till och med om en slogan för projektet: ”A drug free world – We can do it!”.
Nu, 18 år senare, står det klart att projektet varit ett monumentalt misslyckande. Bruket och missbruket av narkotika har inte minskat och människor fortsätter att berusa och bedöva sig – även i länder där det är förenat med dödsstraff.
Missbruk och beroende ingen karaktärssvaghet
19 april samlas 193 av världens länder åter i New York för ett så kallat UNGASS-möte (UN General Assembly Special Session) där FN:s narkotikakonventioner, som allt fler stater nu ifrågasätter och i vissa fall öppet bryter mot, ska diskuteras.
I dag vet vi mer än tidigare om beroendesjukdom och hjärnforskningen har tydligt visat att narkotikaberoende och narkotikamissbruk inte längre kan avfärdas som en karaktärssvaghet. Istället visar vetenskapen att det handlar om en komplex mix av genetiska, psykiska och sociala faktorer.
Detta har politiker i flera länder tagit fasta på och USA:s president Barack Obama sa till exempel nyligen att kampen mot narkotikaproblemet ska föras av sjukvården och inte av rättsväsendet.
Med andra ord: Människor som har problem med droger ska erbjudas behandling, inte sättas i fängelse.
Svåra frågor
I flera länder har en rad så kallade skademinskande åtgärder, som sprututbyte och underhållsbehandling med metadon eller buprenorfin, införts och i dag säger experter att narkotikadödlighet och missbruk bäst bekämpas med en kombination av läkemedel, evidensbaserad psykologisk behandling, tillgänglig vård och sociala reformer.
Det är dessutom så att användandet av droger i sig inte behöver leda till missbruk, på samma sätt som att dricka ett glas vin inte automatiskt gör dig till alkoholist.
Ska då samhällen lägga stora summor på att straffa alla som använder narkotika, eller ska skattepengarna läggas på vård för dem som fått problem samt ordentlig prevention riktad mot ungdomar? Detta är komplexa frågor som allt fler politiker ställer sig i dag.
Efterlyser en helomvändning av politiken
Inför UNGASS publicerade också den vetenskapliga tidskriften Lancet tillsammans med Johns Hopkins-universitetet i USA en sammanställning som är gjord av en internationell kommission av medicinska experter.
Slutsatsen är att det behövs en helomvändning eftersom narkotikapolitiken i dag inte är grundad i vetenskapen och hittills misslyckats med att minska bruk och missbruk samt lett till ökat våld och ökad spridning av hiv och hepatit C.
Lancet-rapporten är en av flera kritiska genomgångar av det kontrollfokus som präglat den globala narkotikapolitiken de senaste decennierna och sammanfattningsvis kan man säga att vi i dag står inför en unik situation, där allt fler länder lyssnar på forskarna och väljer att testa nya vetenskapligt belagda metoder för att få bukt med narkotikaproblemet.
Johan Wicklén arbetar bland annat som vetenskapsreporter på SVT Nyheter. Han har de senaste åren rapporterat om FN:s kritik mot den svenska narkotikapolitiken, granskat den svenska polisens narkotikaarbete och gjort reportage om medicinsk cannabis vara eller icke vara inom svensk sjukvård.