Rapporten kommer från FN:s handels- och utvecklingsorgan Unctad och bygger på uppgifter från världens 5 000 största börsnoterade företag, skriver nyhetsbyrån Reuters.

I genomsnitt har företagen sänkt sina vinstprognoser för året med 9 procent på grund av viruset. Bilindustrin (-44 procent) och flygbolagen (-42 procent) är hårdast drabbade.

”Troligen i underkant”

”Revideringarna är troligen i underkant. Virusets negativa inverkan kommer troligen att spridas och förstärkas”, skriver Unctad i rapporten.

Företagens direktinvesteringar i andra länder (FDI) påverkas också. Unctad räknade i januari med en ökning med 5 procent i år, men nu tror man i stället att de kan minska till den lägsta nivån sedan finanskrisens utbrott 2008.

Harvardekonomen Kenneth Rogoff, tidigare chefsekonom för Internationella valutafonden (IMF), tror att coronakrisen kan få en liknande effekt på världsekonomin som oljekriserna på 1970-talet.

Likheten ligger i att störningarna kommer från produktionssidan, åtminstone till stor del, menar Rogoff; Detta till skillnad från finanskrisen 2008 och många andra mindre kriser som yttrade sig i minskad efterfrågan, skriver han i en artikel i nättidningen Project Syndicate.

Stagflationsspökets återkomst?

Rogoff konstaterar att även efterfrågan påverkas, bland annat på grund av minskat resande och ökat försiktighetssparande, men fortsätter sedan:

”När tiotals miljoner människor inte kan gå till jobbet (på grund av karantän eller rädsla), globala leverantörskedjor bryter samman, gränser stängs och världshandeln krymper på grund av att länder misstror varandras hälsostatistik, då drabbas utbudssidan minst lika hårt”.

Följden kan bli att den ekonomiska tillbakagången för ovanlighetens skull medföljs av ökad inflation, skriver Rogoff, en kombination som på 1970-talet gavs namnet ”stagflation”.

Rogoff uppmanar beslutsfattarna att vara beredda och riktar en särskild maning till USA att bidra till internationellt samarbete genom att slopa strafftullarna mot Kina.