Under året har vittnesmål om bråk och stök på bibliotek hörts från flera håll i landet. Och nu svarar fyra av tio bibliotekarier att det har förekommit våld på deras arbetsplatser, i en undersökning som facket Dik har gjort.
Och en av fem svarar att de själva har utsatts för hot i sin yrkesroll.
– Det har varit fall med kniv, eller att man tyckt att bibliotekarierna inte har hjälpt dem på det sätt man vill. Eller att man tyckt att de varit inkompetenta, säger Karin Linder, Dik:s förbundsordförande.
”Förvånade att det fortgår”
– Vi är bedrövade över att det har gått så pass långt, att det blir hot och våld. Det är en väldigt stor skillnad på det och oroligheter. Vi är förvånade över att det får fortgå så länge på de ställen där det har efterfrågats under lång tid av personalen att man ska göra något åt det.
Det är den andra delen av Diks rapport om arbetsmiljön på biblioteken som nu publiceras. Redan för några veckor sedan konstaterades att 84 procent av bibliotekarierna har upplevt aggressivitet från besökare. Och Kulturnyheterna har tidigare rapporterat om bibliotek där högerextremister har gått in och ”tagit över” seminarier, och bibliotekarierna har tvingats avbryta.
En del av de drygt 1800 som har svarat säger att problemet har ökat på senare tid, men mer än hälften säger att de är på samma nivå som tidigare. Våldet drabbar oftare andra besökare än personal, och ofta är narkotika inblandat.
– Bibliotekarierna själva har sagt att det kan bero på att en fritidsgård stängs ner, eller att det har blivit ett större mått av psykiskt sjuka människor som kommer och besöker biblioteken. Att det är förändringar i lokalmiljön där biblioteken verkar, och problemen flyttar in på biblioteken.
Bilden varierar i landet
Enligt Karin Linder har problemen hanterats i olika grad runt om i landet. En del har installerat larm, tagit in väktare eller börjat ta betalt för toalettbesök. En del har provat att stänga vissa tider, eller aldrig låtit bibliotekarier jobba ensamma.
Vad har man sett för effekt?
Ibland har det minskat och arbetsgivarna har tagit det på allvar. Men jag tror inte att det finns någon allenarådande lösning, utan man måste jobba systematiskt, varje bibliotek för sig.
Hur ser intresset ut från politiskt håll?
– Ganska svagt kan jag tycka. Det har varit en livlig debatt ganska länge nu, och det är inga politiker som har varit ute i den. Det kan jag efterfråga – ett större engagemang och en större förståelse för biblioteken.
– Arbetsgivare måste förstå att det är en arbetsmiljöfråga, det är inte acceptabelt att man som bibliotekarie ska uppleva den här situationen. Man måste jobba med rutiner och se till att anmäla. Så det är egentligen ganska lätta åtgärder, det är inte jättemycket pengar som ska in.