Idén om en kulturkanon kommer från Tidöavtalet. I regeringens direktiv till utredningen står det att kommittén, som leds av utredaren Lars Trägårdh, ska ha "en dialog med urfolket samerna och de andra nationella minoriteternas organisationer”.

Minoriteterna menar dock att de inte har något som helst inflytande över utredningen. Annette Kohkoinen, vice ordförande i Svenska tornedalingars riksförbund-Tornionlaaksolaiset, hänvisar till lagparagrafen om att nationella minoriteter ska ha möjlighet till inflytande i frågor som berör dem.

– En svensk kulturkanon påverkar oss jättemycket. Det är en del av att skriva Sveriges historia, men vi får inte vara med i arbetet. Det är absurt, vi lever i år 2024. Det här är inte acceptabelt. Det är ett fortsatt förtryck, säger hon till Dagens Nyheter.

Helen Kantokoski Kviby, verksamhetschef vid Sverigefinländarnas arkiv, menar också att utredningen inte följer lagen.

– Det framstod som ett sätt från den intellektuella eliten att återigen peka på oss nationella minoriteter som inte bildade nog, säger hon till DN om ett möte mellan representanter för minoriteterna och Lars Trägårdh.

Trägårdh säger till DN att han jämställer de nationella minoriteterna med allmänheten:

– Alla kan göra sin röst hörd, från samer till frimärkssamlare.

Kommittén ska leverera den svenska kulturkanon den 31 augusti 2025.