Regeringen vill att en parlamentarisk kommitté, med en ledamot från varje riksdagsparti, ska titta extra på hur bolagen påverkar näringslivet och speciellt andra medieföretag, något som Moderaterna tidigare lyft.
– Vi har valt att tillsätta en parlamentarisk kommitté så att alla riksdagspartier ska få komma in tidigt i processen, för vi tror att det är viktigt för public service att det finns en politisk enighet och att man är med tidigt i den här processen, säger Parisa Liljestrand.
Under hösten har Tidningsutgivarna, TU, riktat kritik mot att SVT har för mycket text i artiklarna på SVT.se, och på så sätt konkurrerar med kommersiella medier, speciellt utanför storstäderna.
Mer folkbildning mindre konkurrens
Kommittén ska ta fram ett förslag för hur public service uppdrag ska se ut mellan 2026 och 2033. Regeringen vill där se ett särskilt fokus på folkbildning och journalistik – en formulering som inte fanns med i förra direktivet och kan ses som en knuff mot flera av regeringspartiernas önskan om ett ”smalare, vassare” public service.
– Det finns inga skrivelser i direktiven om ”smalare och vassare” utan vi lämnar det upp till utredningen att titta på utifrån de givna direktiven, säger Parisa Liljestrand.
I direktiven står även att ”public service innehållsmässiga tyngdpunkt ligger där det råder brist på kommersiella alternativ”, vilket skulle kunna innebära ett slag bland annat mot SVT:s realityutbud med ”Gift vid första ögonkastet” och ”Hotell romantik”. Samtidigt konstaterar man att public service-bolagen är viktiga som uppdragsgivare på tv-marknaden.
Mer samarbete
Regeringen vill också att speglingsuppdraget ses över i sin helhet. Uppdraget om att spegla hela landet innebär sedan 2014 att SVT och SR ska visa på befolkningens variation och har krav på sig att ha med jämställdhet- och mångfaldsperspektiv i sina program.
Kulturdepartementet vill även att man ska undersöka om de tre bolagen kan samarbeta i större utsträckning för att använda pengarna mer effektivt. Man ser dock en risk för att det skulle innebära problem med beredskapsfrågorna.
Så funkar Public Services sändningstillstånd
Public service består av Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion. Sändningstillstånden för public service-företagen beslutas av regeringen och gäller under sex år. Den nuvarande perioden började den 1 januari 2020 och pågår till den 31 december 2025.
Inför den nya tillståndsperioden som börjar 2026 har regeringen gjort en utredning där man tagit fram förslag på hur direktiven för public service under perioden ska se ut.
Utöver dessa direktiv kan innehållet i public service inte styras från politiskt håll. Enligt yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen är det alltid den ansvariga utgivaren som beslutar om innehållet i programmen som sänds i public service.
Nu återstår att riksdagen ska godkänna direktiven innan de skickas till ut public service-företagen för godkännande.
Hur mycket pengar public service får beslutas av riksdagen i början av sändningstillståndsperioden.