Svenskarnas skulder växer snabbt.
Vid årsskiftet var över 436 000 personer registrerade hos Kronofogden och det totala skuldbeloppet uppgår nu till 138 miljarder kronor, den högsta noteringen någonsin.
Enligt regeringen sticker snabblåneföretagen ut gällande andel låntagare som får krav från inkasso och Kronofogden. För att motverka att fler svenskar fastnar i skuldfällan kommer reglerna på snabblånemarknaden snart att skärpas.
Bland annat ska bolag som vill fortsätta sin verksamhet tvingas söka banktillstånd och räntetaket sänks från 40 till 20 procentenheter utöver gällande referensränta (se faktaruta nedan).
”Åtgärderna räcker inte”
Men åtgärderna är inte tillräckliga för att komma åt överskuldsättningen tycker Sveriges Konsumenter.
– Vi hade velat se ett ännu lägre räntetak. I Finland har man 15 procent och det tycker vi är en bra nivå, säger generalsekreteraren Johanna Hållén.
Gör fem procentenheter så stor skillnad?
– Det är i alla fall ett sätt att minska räntebördan, framför allt för de som tar lån utan säkerhet.
Efterfrågar skuldregister
Sveriges Konsumenter efterfrågar också ett nationellt skuldregister, som samlar information om personers skuldsituation. Liknande register finns redan i Norge och Finland.
– Ett nationellt skuldregister, som enligt vår uppfattning borde vara statligt, skulle kunna göra kreditkontrollerna mer effektiva. Samtidigt måste då också tillsynsmyndigheterna vara mer aktiva så att långivarna använder sig av det här skuldregistret.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) menar att många snabblåneföretag inte använt de verktyg som redan finns för att kontrollera personers betalningsförmåga.
– Det har ju gjort det väldigt tufft för många människor. Man har kunnat fortsätta låna pengar även om man har många andra skulder. Det betyder dock inte att dörren för ett nationellt eller statligt register är stängd, utan det tittar vi vidare på, säger han.
så dyrt kan ett lån bli med de kommande reglerna
I räkneexemplet i videon ovan har vi utgått från dagens regler.
Sänkt räntetak, från 40 till 20 procentenheter utöver gällande referensränta och ett särskilt kostnadstak för uppläggningsavgifter, där dessa avgifter inte får uppgå till mer än en procent av prisbasbeloppet, är några av de regler som börjar gälla från och med 1 mars i år.
Om vi istället utgår från de kommande reglerna och räknar med en ränta på 23 procent, den högsta uppläggningsavgiften på 588 kronor och 435 kronor per månad i administrativa avgifter, skulle den totala kostnaden för ett lån på 10 000 kronor med ett års amorteringstid bli 17 054 kronor.
Det innebär en effektiv ränta på 214 procent.
En jurist som är expert på lån har faktagranskat siffrorna ovan och i videon.
EKONOMISKA BEGREPP
Nominell ränta: Med den nominella räntan menas den ränta som långivaren tar ut för lånet. Det är den nominella räntan man använder för att räkna ut hur mycket du ska betala i kronor varje månad och år.
Effektiv ränta: Den effektiva räntan visar den totala kostnaden för ett lån, uttryckt som en årsränta i procent. Den effektiva räntan används som ett jämförpris mellan olika lån. Där ingår inte bara räntan utan också andra kostnader, till exempel uppläggningsavgift och aviavgifter.
Referensränta: Referensräntan är en ränta som Riksbanken ska fastställa enligt räntelagen. Riksbanken ändrar referensräntan två gånger per år. För närvarande är den på 3 procent (gäller för perioden 1 januari – 30 juni 2025).
Snabblån: Snabblån, SMS-lån, mikrolån, telefonlån, internetlån eller korttidskrediter är olika namn för ungefär samma sak. Typiskt för snabblån är att det handlar om ganska små belopp, som ofta ska betalas tillbaka redan efter 30 dagar. Att ta ett snabblån är en kortsiktig lösning som kan bli väldigt dyr.
Uppläggningsavgift: Uppläggningsavgift är en engångskostnad som täcker det administrativa arbetet för att upprätta ett lån.
Andra avgifter: Ibland tillkommer också andra avgifter på lånet som du betalar varje månad. Exempelvis aviavgift.
Källa: Konsumenternas.se och Riksbanken
