Inflationsökningen kommer efter en lång period där där det varit svårt att få inflationen att stiga. Riksbanken och andra centralbanker världen över har svarat med att sänka räntorna för att stimulera ekonomin. Sedan början av 2020 har reporäntan legat platt på noll.
I veckan kommer Riksbanken ge besked om de tänker höja räntorna.
Samhället har vant sig vid låga räntor, och hushållen är högt belånade. Det är något riksbanken måste ta hänsyn till, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP i Ekonomibyrån.
– Även små räntehöjningar kan ge väldigt stora skillnader.
”Ett känsligare system”
Många banker har redan höjt räntorna på bostadslån. Enligt Shoka Åhrman befinner vi oss i en unik situation, där exempelvis den rörliga tremånadersräntan är högre än de bundna lånen.
– Pratar vi riskhantering kring våra bolån och lån generellt är det kanske dags för hushållen att se över hur man tänker agera framåt. Så här har man ett tillfälle att se över möjligheterna att binda sina lån, om man är säker på att man inte ska flytta, säger Shoka Åhrman.
”Spararnas värsta fiende”
Enligt Konjunkturinstitutets prognos är den högre inflationen tillfällig, och kommer falla tillbaka under två procent nästa år. Andra bedömare är inte lika säkra på att inflationen är tillfällig. Mohamed A. El-Erian, chefsekonomisk rådgivare vid Allianz bank ser många tecken på att inflationen är bestående.
– Företag höjer sina priser, leveransstörningarna är mer långvariga än förväntat och konsumenter tidigarelägger köp för att undvika problem längre fram. Det ökar trycket på inflationen och lönekraven förändras, säger El-Erian i tv-kanalen CNBC.
Enligt Shoka Åhrman finns det risk för att lönerna blir mindre värda framöver.
– Inflationen urholkar ju värdet av våra pengar, säger hon i Ekonomibyrån.
Även om det kan bli mindre kvar i plånboken på kort sikt kommer det kompensera sig genom löneökningar över tid, menar Johan Javeus. Däremot ligger sparkontot i riskzonen.
– Inflation är spararnas värsta fiende. Det du har på bankkontot ökar inte bara för att inflationen går upp, säger Johan Javeus.
”Det centrala är vad vi förväntar oss”
Även Konjunkturinstitutet har en alternativ prognos där inflationen blir mer beständig, på grund av så kallade inflationsförväntningar. Det som är centralt med inflation är vad vi tror kommer hända framöver, säger KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl i Ekonomibyrån.
– Om en löntagare tänker att inflationen kommer att stiga med tre procent nästa år så vill man ha en löneökning som motsvarar det. Om arbetsgivaren går med på det så kanske de måste höja sina priser på varor, vilket i sin tur gör att löntagaren förväntar sig ännu högre löneökning nästa år. Då hamnar vi i en inflationsspiral, säger Ylva Hedén Westerdahl.
Missa inte hela avsnittet av Ekonomibyrån: Satan vad dyrt! På SVT Play.