Djupt under Brunkebergsåsen i centrala Stockholm hittar man en av Stockholms många serverhallar. Fläktarna dånar så högt att det är svårt att höra varandra och det är varmt som på en chartersemester.
– All energi som kommer in i datahallen kommer också ut som värme, säger Per Olovson, ingenjör hos internetleverantören Bahnhof, och pekar på några stora fläktar i taket.
I Stockholm har man sedan några år tillbaka ett lyckat projekt som återvinner restvärmen från stadens serverhallar och skickar ut det i fjärrvärmenätet.
– Istället för att kasta bort värmen och bara pumpa ut den i atmosfären, så återanvänder vi den energin en gång till, säger Jon Karlung, vd på Bahnhof.
Internets framtid
Enligt Energimyndigheten står i dag världens serverhallar och datacenter för cirka 3 procent av världens energianvändning. Och då är inte de elslukande kryptovalutorna inräknade. Då hade man behövt öka den siffran rejält enligt Erik Agrell, professor i kommunikationssystem vid Chalmers tekniska högskola.
– Jag tror att själva internets andel av världens elförbrukning kommer att öka med några procent om året, men det är än så länge spekulationer.
Med Web 3.0, som av vissa ses som internets nästa stora utveckling, väntas en större användning av så kallad blockkedjeteknik. Något som också kan förvärra situationen om det görs på fel sätt, eftersom det krävs oerhört mycket energi för att göra uträkningar i de flesta av dagens system.
– Det som är viktigt nu innan man skalar upp är att välja rätt teknik. Det är nu som vi har möjlighet att påverka det, säger Erik Agrell.
Hårdare krav
Samtidigt har internet flera positiva effekter på klimatet. Till exempel bidrar det till att människor kan mötas på distans och slipper resa. Men de experter svt pratat med är överens om att det pratas för lite om internets klimatbekymmer.
Forskare från Energimyndighetens forskningsprojekt Cloudberry Datacenters menar att frågan om placering av framtida serverhallar kommer bli central och att det till exempel borde finnas krav på att spillvärme från serverhallar ska användas för att man ska få etablera fler och nya datacenters i Sverige.
– I dag hamnar de ofta på billig mark en bra bit från de samhällen som skulle kunna utnyttja spillvärmen, säger Marcus Sandberg, forskare vid Luleås tekniska universitet som leder ett projekt om multifunktionella datacenter.
Vad är blockkedjan?
Blockkedjan, eller blockchain, är ett utspritt och decentraliseratsystem för att hålla koll på överföringar av data.
Blockkedjan ärhela grunden till hur kryptovalutor fungerar men det kan användastill mer än så och är egentligen ett system för att flyttainformation och data.
Hur fungerar det då?
Data lagras permanent i så kallade block sombildar en kedja i nätverket, var och en med information om enutförd datatransaktion och med information om det tidigare blocket, vilket skapar en kedja som är svår att manipulera av andra.
Varje ny transaktion måste godkännas av ettantal datorer i blockkedjans nätverk innan den läggs som ett nyttblock till blockkedjan.
Blockkedjan anses väldigt säker och samtidigt transparent på grund av de många krypterade kopiorna som gör det svårt att manipulera nätverkets historik.
En nackdel är att blockkedjandärmed kan bli mycket lång och energikrävande.
Vad används det till?
För bitcoin och andra kryptovalutor används blockkedjan för attverifiera nya transaktioner och att beräkna innehållet idigitala plånböcker.
Blockkedjetekniken kan även i andra sammanhang användas för att säkra parters identiteter och relationer, till exempel för fastighetsköp och aktiehandel, eller för att säkerställa varors äkthet och ursprung.
Källa: UR, Nationalencyklopedin