Läckan innehåller misstänkta transaktioner på 700 miljoner euro, över sju miljarder kronor, som har slussats genom Nordeas konton, bland annat till ett företag vars verksamhet och transaktioner kopplas till Rysslands president Vladimir Putins innersta krets.
En del av pengarna har kommit från skatteparadis som Brittiska Jungfruöarna, Panama och Belize och har använts för att köpa varor och tjänster från finska och nordiska företag. Det visar granskningen som Yle har gjort i samarbete med internationella journalistorganisationen OCCRP.
Nordea har även haft hundratals skalbolag, företag utan kapital eller aktivitet, som kunder. Att utreda vem som står bakom bolagen är nästintill omöjligt, rapporterar Yle, samtidigt som bankerna enligt lag är skyldiga att identifiera sina kunder.
Filippinsk hemmafru med 400 företag
Bland Nordeas kunder finns ökända bulvaner och personer som är skyldiga till penningtvätt eller misstänkta för andra brott, rapporterar Yle.
Ett exempel är en hemmafru från Filippinerna som har kopplats ihop till olaglig vapenhandel. Hon företräder över 400 företag.
Penningtvättsexperten Graham Barrow, som har granskat uppgifterna från OCCRP, menar att skandinaviska banker är dåliga på att upptäcka misstänkta kontoinnehavare.
– På vilket sätt är detta rimligt? Det är det helt enkelt inte. Och Nordea skulle ha upptäckt det, säger han till danska tidningen Berlingske.
Ett annat exempel är ett brittiskt bulvanpar som har lett närmare 2 200 företag runt om i världen.
– Enligt lagen borde banken känna sin kund, förstå bakgrunden till verksamheten och hela tiden följa med verksamheten. Det är helt uppenbart att man här har misslyckats. Man borde inte ha affärer med riskkunder, säger Pirjo Jukarainen, expert på penningtvätt och forskare vid Polishögskolan i Tammerfors, till Yle.
Nordea: ”Viktigt vara ödmjuk”
Danska polisen håller just nu på att undersöka Nordeas verksamhet. I november meddelande landets åklagarmyndighet att Nordea utreds för att ha brutit mot lagen om förhindrande av penningtvätt. Enligt åklagarmyndigheten har det slussats pengar genom drygt 300 tvivelaktiga konton.
Nordea har inte låtit sig intervjuas av Yle. Bankens pressavdelning har enbart kommenterat avslöjandet med följande kommentar:
”Bankerna kan tidigare ha undervärderat svårigheterna med att stoppa penningtvätt. Det är viktigt att vara ödmjuk inför en sådan här komplicerad fråga. Vi är nu i en annan situation än för några år sedan. Det jobbar över 1 500 personer med att förhindra ekonomiska brott”, konstaterar Nordea i sitt utlåtande.
Även SVT Nyheter har sökt ett svar från Nordea, som även här hänvisar till ett tidigare uttalande om sin syn på penningtvätt:
”Nordea accepterar inte att utnyttjas för penningtvätt eller annan typ av ekonomisk brottslighet. Vi har ett stort ansvar för att förhindra detta och det gör vi bland annat genom att aktivt förebygga ekonomisk brottslighet genom nära samarbeten mellan finanssektorn, lagstiftare och myndigheter. I syfte att bekämpa penningtvätt, är det en del av vår dagliga verksamhet att granska kundtransaktioner. I de fall där vi upptäcker misstänkta transaktioner rapporterar vi det till myndigheterna för vidare utredning.”