Trots att stigande priser på bland annat livsmedel, elektricitet och bränsle drivit upp den svenska inflationen till den högsta på 13 år blir det ingen räntehöjning.
För även om konjunkturen nästan är tillbaka på för-pandemi-nivå anser Riksbanken att svensk ekonomi fortfarande behöver stimulans och låter styrräntan därför ligga kvar på 0 procent. Fortsatt tryck på gaspedalen alltså, vilket också var väntat.
Flaskhalsar
Enligt Riksbanken har de tvära kast i efterfrågan som skett när många länder gått från helt stängt till helt öppet orsakat flaskhalsar som kan orsaka problem.
- Det har skapat motvind för tillväxten och har, i kombination med snabbt stigande energipriser, lett till att inflationen stigit på många håll i världen, säger riksbankschefen Stefan Ingves, som dock räknar med att inflationstakten sjunker redan från årsskiftet.
För första gången sen pandemin bröt ut flaggar dock Riksbanken för för att en räntehöjning är på väg. Enligt bankens räntebana, som förklaras i den penningpolitiska rapporten, kommer den mot slutet av 2024.
På räntemarknaden räknar många med att inflationen inte kommer mattas av i den takt Riksbanken tror och att en räntehöjning därför kan bli nödvändig tidigare för att hålla prisökningarna i schack.
Fast räknar man bort de skenande energipriserna, som tros vara tillfälliga, ligger den så kallade kärninflationen på 1,8 procent. Det är lägre än Riksbankens långsiktiga mål på 2 procent.
USA-räntan lär höjas
Trots att konjunkturen bedöms som stark fortsätter alltså Riksbanken att elda på ekonomin med låg ränta. Därtill behåller man den stora portfölj av obligationer som byggts upp under pandemin i princip oförändrad – också det en stimulans.
Centralbankerna i flera andra länder, bland annat Nya Zeeland, har redan höjt sina styrräntor. Och amerikanska Federal Reserve har signalerat att de tänker göra det redan nästa år för att undvika överhettning i ekonomin.
Men Stefan Ingves menar att det finns fog för att behålla den låga räntan:
– Det finns ingen anledning att Sverige ska springa före andra länder när det finns signaler att inflationen här är lägre.
Fakta om räntor
Reporäntan är Riksbankens styrränta sedan 1994. Reporäntan är den ränta som bankerna kan låna eller placera till i Riksbanken på sju dagar.
Den har varit 0 procent eller lägre ända sedan hösten 2014. Den har störst påverkan på de korta räntorna i Sverige, och därmed för bolån med rörlig ränta.
För bundna bolån är det det i högre grad de långa räntorna som styr nivån. Dessa styrs på den internationella obligationsmarknaden där framför allt ränteläget i USA väger tungt.