Till exempel blir det en historisk hög höjning av elskatten, som innebär runt 1 000 kronor mer på ett år för den med en vanlig villa. Och även om regeringen planerar att sänka den omdebatterade skatten på så kallade investeringssparkonton (ISK) från 2025 så höjs den faktiskt till strax över en procent nu efter årsskiftet.

Därtill höjs alkoholskatten för andra året i rad, vilket innebär att en flaska vin tillexempel blir två kronor dyrare på Systembolaget efter årsskiftet.

Samtidigt är egentligen ingen av de här höjningarna något som regeringen aktivt beslutat om. Den höjda alkoholskatten ligger till exempel kvar från Socialdemokraternas tid i Regeringskansliet, ISK-skatten räknas upp med statslåneräntan och skatten på el är en av alla saker som räknas automatiskt upp med inflationen – alltså enligt index.

Kritiken: ”Trixat en hel del”

Det betyder däremot inte att regeringen inte kan hållas ansvarig, menar den tidigare moderata politikern Erik Bengtzboe som numer är chefsekonom på Skattebetalarnas förening.

– Indexeringar är att sätta skattehöjningar på autopilot och när inflationen nu varit hög får den också mycket större genomslag. Då blir det också mer påtagligt för människor eftersom det blir större summor, säger han och fortsätter:

– Men under de senaste åren har man också trixat en hel del med indexeringar och ibland valt att genomföra indexeringar enligt regelverket och ibland valt att avstå. Nu senast inte minst med gränsen för statlig inkomstskatt.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) håller delvis med om att indexeringar är ”skattehöjningar på autopilot”, men betonar att det också till exempel innebär en kraftigt höjd garantipension kommande år.

– Så det finns många sådana mekanismer och jag stänger inte någon dörr för att se över dem. Men det viktigaste nu är att inflationen kan sjunka undan så att vi inte får den här formen av ryckighet.