Under torsdagen byttes avtalskraven mellan Teknikföretagen och industrifacken. Mer än tre miljoner anställda berörs av vad industrin kommer överens om.

Industrifacken kräver löneökningar på 4,2 procent i ett ettårigt avtal. Teknikföretagen tycker att fackens krav är höga med tanke på det osäkra omvärldsläget för ett exportberoende land som Sverige. De hänvisar också till att inflationen, som drev på kraven i senaste avtalsrörelsen, har gått ned.

– Vi tycker att det är väldigt högt. Det är ett av de högsta yrkandena i industriavtalets historia, säger Tomas Undin.

Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall, tycker att kravet är väl avvägt och säger att även vinstandelen för industrin ligger på en historisk nivå.

– Svensk industri har stärkt sig och har tjänat bra med pengar. Det ska inte öka ytterligare på lönernas bekostnad, våra medlemmar har rätt till en del av den kakan, säger hon.

Hotar med att ta bort sänkt arbetstid

Facken yrkar även på arbetstidsförkortning genom ökad avsättning till deltidspension och tidbanker där anställda kan växla lön mot ledig tid.

Samtidigt har Socialdemokraterna öppnat för sänkt arbetstid via lagstiftning. För att mota utvecklingen från politiskt håll hotar Teknikföretagen med att fasa ut nuvarande system om det skulle blir lagstiftning på området.

– Nu är anden ur flaskan. Arbetstidsförkortning på politisk väg är ett reellt hot. Vi kan inte leva med en sådan risknivå, säger Tomas Undin.

Facken reagerar starkt på arbetsgivarnas yrkande. Unionens ordförande Peter Hellberg säger att arbetstid är en av de viktigaste frågorna för medlemmarna, en fråga de skulle vara villiga att gå i strejk för.

– Det här kommer att bli den stora frågan att förhandla om, säger han.

Industrin sätter märket

Förhandlingarna om nytt industriavtal kommer att inledas efter julhelgerna. Avtalet ska vara klart senast den 31 mars, då det nuvarande tvååriga avtalet går ut.

Industriavtalet sätter det så kallade märket, det vill säga hur mycket lönerna ökar på kollektiv nivå under avtalsperioden. Den nivå av löneökningar som industrin kommer överens om brukar andra branscher följa.

Nästa års avtalsrörelse blir mer omfattande än på många år. Drygt 500 centrala kollektivavtal ska omförhandlas, vilket berör drygt 3,4 miljoner anställda.