Profiler som Kim Kardashian, Cristiano Ronaldo, Nicole Kidman och Sarah Jessica Parker är några av de internationella kändisar som fått barn genom surrogat.
Cristiano Ronaldos tvillingar föddes av en surrogatmamma från USA och flögs sedan till Madrid för att träffa sin pappa. Händelsen uppmärksammades i media och under åren har kändisar som fått barn genom surrogat skapat rubriker.
Även i Sverige har svenska föräldrar som fått barn med hjälp av surrogatmödrar berättat om sina erfarenheter i media och det är oftast föräldrarnas och branschens perspektiv som hörs.
Barnen är födda i utlandet, då surrogat inte är tillåtet inom den svenska sjukvården, och surrogatmödrarna kan komma från ett flertal olika länder som Georgien, Ukraina, Thailand och USA.
Fler väljer surrogat
Staffan Sörenson är jurist och delägare i en surrogatförmedling. Han har tio års erfarenhet av branschen och menar att 2018 kommer bli året då antalet barn födda av surrogatmödrar blir fler än antalet internationella adoptioner i Sverige.
– Vi hade bortåt 100 barn förra året. Och jag tror vi hamnar på 150–180 barn det här året.
En av orsakerna till att surrogatmödraskap går om adoptionerna är att adoptionerna till Sverige sjunkit drastiskt då flera länder stramat åt lagstiftningen.
Men kändisar och internationella profiler kan också ha påverkat synen på surrogat.
– Det finns ju en del uppmärksammade par och det är klart att det har betydelse. Det talas om det, säger Staffan Sörenson.
Uppdrag gransknings reportage De nya surrogatmödrarna sändes på onsdag den 19 september 2018 och finns att se på SVT Play. I reportaget träffar vi utländska surrogatmammor som bär och föder barn åt andra.
Fakta: Vad är surrogatmödraskap?
• Surrogatarrangemang är inte tillåtet inom den svenska sjukvården – varken kommersiellt eller altruistiskt, däremot är det inte förbjudet att man åker utomlands och anlitar en surrogatmamma i länder där det är tillåtet.
• Vid altruistiskt surrogatmoderskap är en kvinna surrogatmoder utan betalning.
• Är man svensk medborgare är surrogatarrangemang bara möjligt för heterosexuella par, manliga gaypar och ensamstående män. Det beror på att det i Sverige alltid är den födande modern som räknas som barnets juridiska mor, vilket gör att det krävs en man som kan fastställas som barnets biologiska far. Har mannen en partner, kvinna eller man, kan denna sedan göra en närståendeadoption av barnet, efter att den födande kvinnan har avsagt sig föräldraskapet.
• Det finns två olika former av surrogatmödraskap, partiellt och fullständigt.
• Partiellt innebär att surrogatmamman också donerar sitt ägg, vilket gör att hon har en biologisk koppling till barnet hon bär. Detta är ytterst ovanligt idag.
• Fullständigt surrogatmödraskap innebär att surrogatmamman inte har någon egen genetisk koppling till barnet hon bär, ägget kommer från den tilltänkta föräldern eller från en äggdonator.
• Eftersom surrogatmödraskap är oreglerat i Sverige saknas lagstiftning för surrogatärenden och det finns i dagsläget heller ingen myndighet som är kunskapsmyndighet eller tillsynsmyndighet i frågan.