Torv är växtdelar som legat i kärr och våtmarker under tusentals år. Den består ungefär till hälften av kol och har länge använts för att elda med. Men de senaste åren har det skett en förändring.

Torven man eldar med, den så kallade energitorven, minskar drastiskt. Samtidigt säljs allt mer så kallad odlingstorv – blomjord som nästan uteslutande består av torv.

Se reportaget: Klimatbov i ny förpackning – SVT Play

– Det är mycket möjligt att vi har blivit lite bekvämare och bortskämda med att jorden är väldigt billig. Man kan åka till butikerna och köpa sina säckar för ett par hundralappar, säger Pia Holmberg, ordförande för bransch- och lobbyorganisationen Svensk torv. 

Naturvårdsverket: Låt torven vara

Att energitorven ska fasas ut har bestämts på EU-nivå. Sedan 2005 ingår torv i EU:s handel med utsläppsrätter. När torven eldas släpper den ut mer koldioxid per utvunnen kilowattimme än både olja och stenkol. 

Just nu ligger priserna för utsläppsrätter på den högsta nivån någonsin – därför riktar branschen in sig på odlingsmarknaden istället för energi. Förra året producerades de största mängderna odlingstorv som någonsin uppmätts i Sverige.

Men även odlingstorven påverkar klimatet, säger Krister Mild, ekolog på Naturvårdsverket.

– Dels handlar det om att man dikar, man måste dika för att kunna få upp torven. Men det handlar också om den torv som tas upp, den avgången av växthusgaser är naturligtvis mycket större än om en dikad våtmark eller torvmark ligger och läcker växthusgaser.  

Odlingstorven släpper ut lika mycket koldioxid som energitorv. Det tar längre tid än när torven eldas, men efter tio år har all koldioxid i torven som finns i blomjorden läckt ut i atmosfären.

– Det absolut bästa från samhällets och klimatets synpunkt är att man storskaligt skulle restaurera våtmarker och torvmarker som är dikade. Det skulle vara det absolut bästa. Att låta torven vara kvar där den är, säger Krister Mild.

Förbud mot odlingstorv planeras

I Storbritannien förbereder regeringen ett förbud för odlingstorv i trädgårdar från och med 2024. Även på Irland, ett land känt för sina torvmarker, vill regeringen förbjuda odlingstorven, från år 2025. 

Den svenska regeringen har inga planer på att förbjuda odlingstorven och bransch- och lobbyorganisationen Svensk torv kämpar för att fortsätta med sin verksamhet.

Vad tänker ni själva kring att torven läcker koldioxid? 

– Vi ser det som en möjlighet. De här dikade markerna läcker koldioxid, vi kan ta tillvara torven och göra till exempel odlingstorv av den, säger ordförande Pia Holmberg, ordförande för Svensk torv.