Att bränna torv i fjärrvärmeverk har blivit allt mer kostsamt. Sedan 2005 ingår torven i EU:s handel med utsläppsrätter – som just nu ligger på den högsta prisnivån någonsin.
I Sverige finns 141 fjärrvärmebolag, som helt eller delvis ägs av olika kommuner. Av dessa använde elva fortfarande torv under sommaren 2021. Men redan inför hösten har flera fasat ut eller kommer att göra det snart.
Läs mer: Klimatfarlig blomjord slår rekord i Sverige
Fjärrvärmebolag som Uppdrag granskning varit i kontakt med menar att torven är nödvändig när det blir riktigt kallt. Men det är en oro som inte delas av Jämtkraft i Östersund, där man valt att sluta med energitorv.
Spela klippet för att höra Ulf Lindqvist, enhetschef Jämtkraft Värme, om varför de valt att fasa ut torven – och hur det har gått.
Missa inte Uppdrag granskning
Reportaget ”Klimatbov i ny förpackning” finns på SVT Play.
Torv och koldioxidutsläpp
- Torv är växtdelar som legat i kärr och våtmarker under tusentals år och består till ungefär hälften av kol.
- I utdikade, torrlagda, våtmarker kommer syre åt den kolrika torven som då börjar släppa ut koldioxid. I dag står utdikade våtmarker för 20 procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Mest används markerna för åker- och skogsbruk. Endast en liten del av arealen används i dag för torvbrytning.
- Torv har länge använts som bränsle i fjärrvärmeverk. När torv eldas släpper den ut mer koldioxid per utvunnen kilowattimme än både olja och stenkol.
- Utsläppen från så kallad odlingstorv, blomjord som består av torv, tar längre tid – men efter tio år har all koldioxid från torven läckt ut i atmosfären.
- Att återställa utdikade våtmarker, genom att gräva igen diken så att markerna blir vattenfyllda, skulle bromsa utsläppen. FN:s klimatpanel har slagit fast att det är en av de snabbaste klimatåtgärder som går att göra.