En tom skolbänk blev början på Marléne Stenmans engagemang. En flicka, som hon visste for illa hemma, hade under sommarlovet förts till föräldrarnas hemland. I smyg messade flickan och läraren Marléne Stenman nästan dagligen.
– Jag levde mig in i den nöd hon upplevde och kände ”vem ska hjälpa ett barn när de som är till för att hjälpa barnet inte gör det”. Jag kunde inte låta bli att göra mer, säger Marléne Stenman som började ordna med en räddningsaktion.
Planerade flickans flykt
Socialtjänsten och UD gav efter ett par månader besked om att de inget mer kunde göra. Marléne Stenman tog kontakt med personer som befann sig i landet där flickan hölls mot sin vilja och tillsammans kunde planera flickans flykt från familjen.
– Hon behövde hjälp att ta sig till en plats för att få hjälp till ambassaden. Hon befann sig alltså lång väg ifrån, berättar Marléne Stenman.
Nyligen kunde hon, på liknande sätt, stötta en bortförd pojke som hon fått kontakt med via föreningen Glöm aldrig Pela och Fadimes (GAPF) stödtelefon, där hon arbetar ideellt.
– Det är ju inte så att myndigheter agerar operativt för att hjälpa barn. Det är min uppfattning, säger Marléne Stenman.
Skickas på uppfostringsresor
Hittills i år har 50 minderåriga barn förts utomlands i en hederskontext, enligt UD:s preliminära siffror. Jämställdhetsministern var i Uppdrag gransknings serie ”Bortförd” kritisk till bristen på hjälp till hedersutsatta barn som förs utomlands.
– Vi i Sverige har varit alldeles för passiva och suttit och tittat på när barns och flickors rättigheter och friheter kränks, säger Paulina Brandberg (L) i serien.
Kunskapen om bortförda pojkar är mindre än om flickor, menar universitetslektor Devin Rexvid. Ofta handlar det om uppfostringsresor. Orsaken kan vara att pojken inte tar ansvar för familjens heder, i betydelse att kontrollera och disciplinera familjens kvinnor. Ett annat skäl kan vara sexuell läggning.
– Pojkarna är ryggraden för att hederskulturen i familjen ska upprätthållas, och det förutsätter att han är heterosexuell och kan ge arvingar, säger Devin Rexvid.
Hit kan du vända dig om du är utsatt för hedersvåld och hedersförtryck
Akuta händelser
Vid akuta händelser och pågående brott– kontakta 112.
Om händelsen inte är akut, men du vill anmäla att du är utsatt för ett brott. Ring polisen på 114 14.
Socialtjänsten
De flesta kommuner i Sverige har ett journummer dit man kan ringa om man är i akut behov av hjälp under kvällar och helger. Mer information finns på din kommuns hemsida.
Ungdomsmottagningen
På samlingssidan umo.se finns kontaktvägar till alla landets ungdomsmottagningar. Hit kan du vända dig om du är mellan 13 och 25 år. Det går även att ringa och skicka in frågor via mejl.
Ett urval av organisationer i Sverige som jobbar mot hedersvåld:
GAPF – Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime
GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp: 070 000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt, du som ringer kan vara helt anonym och samtalet är kostnadsfritt.
Kvinnofridslinjen
Kvinnofridslinjen går att nå på telefon: 020 50 50 50. På uppdrag av regeringen bemannar nationellt centrum för kvinnofrid telefonlinjen dygnet runt, året om.
BRIS – Barnens rätt i samhället
Du som är under 18 år kan ringa till Bris och tala med en kurator. Deras telefonnummer är 116 111 och alla samtal är anonyma och kostnadsfria.
Rädda Barnen
Barn och ungdomar kan prata med Rädda Barnen om hedersrelaterat förtryck, våld, begränsningar, rättigheter, kärlek, tvångsäktenskap och könsstympning i chatten ”Kärleken är fri”. Chatten är öppen måndag-torsdag och söndag klockan 19.00-21.00.
Kvinnojourer
Det finns flera kvinnojourer runt om i landet som erbjuder stöd och hjälp. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) har samlat alla jourer på sin hemsida roks.se.
Unizon
Riksförbundet Unizon som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer över hela landet. Via deras hemsida, unizonjourer.se, finns kontaktvägar till jourer och stödverksamhet.
