Det svenska miljonprogrammet, som stod klart på mitten av 1970-talet, är i stort behov av renoveringar. Husen har i många fall överlevt sin maxlivslängd. För att de ska kunna fortsätta stå kvar lika länge till krävs större renoveringar som stambyten samt byte av fasader och ventilation.

Men ny forskning från forskningsinstitutet RISE, som Uppdrag granskning tagit del av, visar att i områden där hyresgäster med lägst medelinkomst bor görs få omfattande renoveringar av privata fastighetsägare. 

Samtidigt har hyrorna ökat markant. Hyresgäster med lägst medelinkomst har fått sin hyra höjd betydligt mer i snitt om de bor hos en privat hyresvärd, än om de bor hos allmännyttan. De privata värdarnas höjningar för den gruppen påverkar snittet så mycket att de med lägst inkomst i Sverige fått sin hyra höjd mer än alla andra – även jämfört med samtliga hyresvärdar.

– Vi ser tydliga skillnader här. Vi ser en utveckling i de specifika fastighetsbestånden där de som har det sämst får det sämre, och att det finns färre lägenheter med låg hyra på sikt, säger Mikael Mangold på forskningsinstitutet RISE.

Forskare: Ett kryphål

Bostadsforskaren Martin Grander vid Malmö universitet pratar om ett kryphål. Privata fastighetsägare väntar med att renovera en lägenhet tills en hyresgäst flyttat ut. Då renoveras lägenheten och hyran höjs utan att man behöver ha någon hyresgästs godkännande.

– Det behövs byggas nytt och för att det ska kunna byggas nytt måste allmännyttan sälja av bostäder. Det finns investerare som tycker att det här är en mycket attraktiv möjlighet. Dels för att det finns ett latent värde i de här bostäderna som man kan höja genom att bara gå in och köpa, dels genom att standardhöja.

Men standardhöjningen som sker genom renoveringar är sällan regelrätta stambyten. Bostadsminister Märta Stenevi (MP) säger att fastighetsägare gör kosmetiska förändringar som en ursäkt för att höja hyrorna.

– Man ska komma ihåg att det finns absolut ingenting som tvingar en fastighetsägare att använda ett system på det här sättet. Vi har gott om exempel på fastighetsägare som verkar i områden med låga inkomster som i stället ser sin vinst, sin affärsmodell, i en långsiktig förvaltning där man behåller sina boende under lång tid.

”Jag är uppriktigt sagt jättebekymrad”

Henrik Weston jobbar med bostadsförsörjning på Länsstyrelsen i Stockholm, där de varje år sammanställer läget på bostadsmarknaden. De ser att de lägenheter som behövs för att lösa bostadsbristen ständigt blir färre. 

– Det vi ser och som vi är riktigt oroade för är att utbudet av bostäder med en rimlig eller överkomlig hyra minskar för varje år som går. Bostadsfrågan är grunden för att folk ska känna framtidstro, inte minst ungdomar. Jag är uppriktigt sagt jättebekymrad, jag ser ingen ljusning.

Bostadsminister Märta Stenevi betonar att det är kommunerna som är ansvariga för att invånare har någonstans att bo och öppnar nu för skärpta krav.

– Säljer man av stora delar av det allmännyttiga beståndet, då gör man sig av med de verktyg man har för att ta sitt ansvar, säger Märta Stenevi.