(Sändes 2/5 2012)
När Ikeas utländska affärer sköt fart på 1970-talet ökade behovet av billig produktion. Det problemet löstes bland annat löstes med hjälp av östtyskar som fängslats av den egna regimen, av politiska skäl.
Runt om i det hårt kontrollerade Östtyskland, förkortat DDR, använde de stora möbelproducenterna, som bland annat Ikea anlitade, fängelsedömda – både straffångar och politiska fångar – för att hålla produktionskostnaderna nere.
– Fångarnas arbete var en viktig del av företagens produktion. Det innebar att det ständigt fanns ett hårt tryck på fångarna att alltid arbeta. Arbetsvägran blev hårt bestraffat, säger Hildigund Neubert, som är en av författarna till boken ”Skamlöst utnyttjade”, om tvångsarbete för politiska fångar i DDR.
Över 800 dokument om Ikea
I den fruktade säkerhetstjänsten Stasis omfattande arkiv finns över 800 dokument med anknytning till Ikea, dokument som täcker perioden från 1976 fram till murens fall 1989, och som visar hur viktigt företaget var för DDR.
Från hela landet köpte Ikea varor producerade av fångar. Bland annat den långlivade succésoffan Klippan tillverkades i DDR och exporterades till väst.
Fångarna var till och med så viktiga för produktionen i landet att när fångar släpptes i en amnesti – då kom klagomål från de stora företagen.
Visste inte vilka som var mottagare
Wolfgang Welsch är en av forna Östtysklands mer kända politiska fångar och satt på ett så kallat tukthus i Brandenburg fram till 1971.
Han och de andra fångarna visste inte vilka som var mottagare av möblerna och detaljerna de tillverkade i fängelset. Bara att delar av produkterna skeppades till Sverige, det avslöjades av den svenska dokumentationen som hörde till möblerna.
Och förhållandena i fängelset var mycket hårda för fångarna, som jobbade treskift med undermålig mat.
– Alla fångar magrade av. Sen fanns ju våldet också. Den som bröt mot fängelsereglerna slogs sönder och samman. Men dagen därpå skulle man till jobbet oavsett, berättar Wolfgang Welsh.
Stasi – kända för sin noggranna dokumentation – samlade på sig all information de kom över om det betydelsefulla företaget Ikea. Och i flera av dokumenten i deras stora arkiv framgår tydligt att fångarbetet var något som diskuterades på Ikea och att det inom företaget fanns kännedom.
Kamprad förnekade fångarbetet
I en intervju med Aftonbladet från 1984 hävdar Ikeas skapare Ingvar Kamprad att det bara inträffat en enda gång att företaget använt sig av fångar.
– Då bröt vi omedelbart kontraktet, sade Ingvar Kamprad till Aftonbladet.
Ändå finns rapporter två år senare som visar att Ikea-soffan Klippan då ännu tillverkas av fångar i östtyska Waldheim.
Efter att Uppdrag granskning konfronterat Ikea med uppgifterna förra veckan valde företaget att skicka ut ett pressmeddelande där de skriver att företaget under 1970- och 1980-talen genomförde regelbundna inspektioner av fabrikerna i DDR: ”Vi var tydliga med våra krav då som nu. Vi har än så länge inte funnit något som tyder på att politiska fångar användes i produktionen.”, skriver företaget och fortsätter: ”Ikea har aldrig accepterat ett sådant sätt att bedriva verksamheten”.
Jeanette Skjelmose, hållbarhetschef på Ikea, säger också att företaget just nu håller på att utreda frågan genom att själva gräva i Stasi-arkiven.
– Har detta hänt utan vår vetskap är det ytterst olyckligt, säger hon.
Ikea hoppas ha ett svar på vad utredningen ger inom ett par månader.