Johan var 18 år gammal när han fick veta att han blivit till med hjälp av spermiedonation på Östra sjukhuset i Göteborg.  

–  För mig personligen var det en total katastrof. Och jag har processat det sedan dess. 

Se reportaget: “Sveket mot donatorbarnen”

Ny lag 1985

Donatorbarn födda efter 1985, då inseminationslagen började gälla, har rätt att få ut uppgifter från sjukhuset om sin spermadonator. När Johan blev till 1980 fick donatorerna fortfarande löfte från vården att förbli anonyma. Johan bestämde sig ändå att söka sitt ursprung och på egen hand få fram donatorns identitet. 

– Donatorns rätt är noll. Rätten att söka sitt eget ursprung trumfar allt i min bok, säger Johan i Uppdrag granskning. 

Donator ville inte ha kontakt 

Johan gjorde ett dna-test och anlitade dna-släktforskare som lyckades hitta den anonyma donatorn. Men mannen ville inte ha någon kontakt med Johan. 

– Alla drömmar som jag haft krossades totalt.

Johans spermadonator ifrågasatte istället om efterforskningarna som gjorts var lagliga – då han blivit lovad anonymitet. 

Ingen laglig rätt att vara anonym 

Anna Singer, professor i civilrätt vid Uppsala universitet, menar dock att de män som donerat spermier före 1985 inte har någon laglig rätt till anonymitet. 

– Donatorn får sjukvårdens försäkran om att vara anonym. Det betyder att sjukvården utfäst att inte avslöja identiteten. Men här handlar det om att man har tagit rätt på det på något annat sätt.